psykiatri Tillbaka

psykiatri är en medicinsk specialitet för psykiska störningar. Psykiatrins egenart uppkommer genom dess förankring i såväl medicinsk vetenskap som i humaniora och samhällsvetenskaper.

Historia. Landets första psykiatriska sjukhus i modern bemärkelse var Lappvikens sjukhus i Hfrs (arbetade 1841-2006), och sjukhuset blev stödjepunkten för utvecklingen av landets p. Helsingfors universitets konsistorium föreslog 1842 att medicine kandidaterna skulle tjänstgöra på sjukhuset för studier i p. Första steget mot en professur i p. togs år 1893, då överläkaren vid Lappvikens sjukhus, Thiodolf Saelan (1834-1921, överläkare 1868-1904), enligt ett kejserligt beslut utnämndes till extraordinarie professor i p. vid Helsingfors universitet vid sidan av uppgiften som överläkare. P. blev 1905 ett obligatoriskt föreläsningsämne vid medicinska fakulteten. Lärostolen i p. tillträddes 1909 av Christian Sibelius (1869-1922), som även verkade som överläkare vid Lappvikens sjukhus 1904-1921. Sibelius arbetade för en modernare uppfattning om p. Hans extraordinarie professur omvandlades till landets första ordinarie professur i p. år 1921. Professuren innehades 1925-45 av Harald Fabritius (1877-1948), 1948-67 av Martti Kaila (1900-78) och 1968-92 av Kalle Achté (f. 1928). Fr.o.m. tiden efter andra världskriget grundades professurer i p. också vid de nya medicinska fakulteterna utanför Hfrs. Landets enda svenskspråkiga professur i p. (gr. 1978) finns vid Helsingfors universitet och har innehafts av Ranan Rimon (f. 1938) 1980-96 och sedan 2002 av Hasse Karlsson (f. 1955).

Behovet av barnpsykiatri påtalades på 1920-t. Mannerheims barnskyddsförbund inledde uppfostringsrådgivning 1925, och den första barnpsykiatriska avdelningen grundades vid Pitkäniemi sjukhus 1927. Samfundet Folkhälsan hade en central roll för barnpsykiatrins utveckling bland annat genom insatserna av barnläkaren Torild Brander (1914-1992), som var Finlands förste barnpsykiater och verksam vid Folkhälsans mentalvårdsbyråer. Även docenten i p. Sven Donner (1890-1970) var en föregångsman inom finländsk barnpsykiatri, och han blev 1956 första ordförande för Barnpsykiatriska föreningen i Finland. En central gestalt inom utvecklingen av psykoterapi för barn från 1950-t. framåt var psykoanalytikern Gunvor Vuoristo (f. 1916). Sedan 1950- t. har Barnets borgs sjukhus i Hfrs varit en central institution inom finländsk barnpsykiatri. Den första professuren i barnpsykiatri grundades vid Helsingfors universitet 1973 och förlades till sjukhuset. Professurens första innehavare 1974-87 var Terttu Arajärvi (1922-2014), och sedan 1989 innehas den av Fredrik Almqvist (f. 1945). Sedan 1992 finns det professurer i barnpsykiatri vid landets samtliga fem medicinska fakulteter.

Ungdomspsykiatri inriktar sig på psykisk ohälsa hos personer i åldern 13-22 år. Tor-Björn Hägglund (f. 1928) lade grunden för den finländska ungdomspsykiatrin, som tillsvidare saknar en ordinarie professur.

Rättspsykiatriska sinnesundersökningar ägde först rum vid Lappvikens sjukhus och från slutet av 1880-t. även vid Niuvanniemi sjukhus. 1939 utvidgades den rättspsykiatriska verksamheten till Gamla Vasa sjukhus. Landets enda ordinarie professur i rättspsykiatri (gr. 1983) finns vid Kuopio universitets rättspsykiatriska klinik i anslutning till Niuvanniemi sjukhus. Professurens första innehavare var Panu Hakola (f. 1932) och den innehas idag av Jari Tiihonen (f. 1960).

Banbrytaren inom landets socialpsykiatri, Erik Anttinen (f. 1922), byggde i Tfrs upp en modell för psykiatrisk rehabilitering i Sopimusvuori-projektet. Den akademiska socialpsykiatrins huvudsäte är Tammerfors universitet, där den leds av professor Matti Joukamaa (f. 1949).

Forskning. Psykiatrisk forskning bedrevs först av enskilda forskare, och den första egentliga forskningsgruppen bildades under efterkrigstiden på Lappvikens sjukhus under ledning av Martti Kaila. Forskningen var fram till slutet av 1980-t. företrädesvis klinisk, socialpsykiatrisk och psykodynamisk. Sedan skiftade inriktningen mot empirisk biologiskt inriktad forskning. Dagens psykiatriska forskning strävar efter en gränsöverskridande integrering av biologiska, psykologiska och sociala synpunkter.

Två betydande nationella forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts: det nationella schizofreniprojektet (1981-87) under ledning av Yrjö Alanen (f. 1927) och det nationella projektet för förebyggande av självmord (1986-96), lett av Jouko Lönnqvist (f. 1943). Psykiatrisk forskning bedrivs idag vid de fem universitetssjukhusen och vid tre statliga forskningsinstitut, Folkhälsoinstitutet, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) och Institutet för arbetshygien.

Utvecklingen av internationell kriteriebaserad klassificering av psykiatriska störningar på 1970-t. medförde nya möjligheter till epidemiologisk forskning. Förekomsten av psykisk ohälsa har klarlagts av Ville Lehtinen (f. 1939) i ett flertal studier. Studierna tyder på att förekomsten av psykiska störningar i Finland varit relativt oförändrad under de senaste 20 åren. Pekka Tienari (f. 1931) har genom adoptionsstudier kartlagt samspelet mellan arvsanlag och miljö vid uppkomsten av psykisk ohälsa. Matti Isohanni (f. 1945) med medarbetare har kartlagt riskfaktorer för mental ohälsa genom att systematiskt följa upp en födelsekohort från norra Finland. Raimo K.R. Salokangas (f. 1944) har gjort insatser inom schizofreniforskningen. Framsteg inom neurovetenskaperna ökade på 1990-t. intresset för biologisk psykiatrisk forskning, och Jari Tiihonen med medarbetare har gjort insatser inom psykofarmakologi och psykiatrisk hjärnforskning. Genetisk spjutspetsforskning kring psykiska störningars ärftlighet utförs vid Folkhälsoinstitutet under ledning av Jouko Lönnqvist. Inom den barnpsykiatriska forskningen har intresset riktats mot epidemiologiska frågor och förebyggande arbete.

Undervisning. Grund- och specialläkarutbildning i psykiatri, barnpsykiatri och ungdomspsykiatri erbjuds av samtliga fem medicinska fakulteter i Finland. Specialisering i rättspsykiatri sker i Hfrs, Kuopio, Tfrs och Åbo. Specialläkarutbildningens längd är i samtliga fall sex år. Undervisning på svenska ges endast i p. vid Helsingfors universitet. En modern inhemsk lärobok i p. har framtagits under ledning av Jouko Lönnqvist.

Organisationer. Christian Sibelius var första ordförande för Psykiaterföreningen i Finland (Suomen psykiatriyhdistys, gr. 1913). Före-ningen har idag ca 1 400 medlemmar och idkar fortbildning och intressebevakning. Kalle Achté tog initiativ till Stiftelsen för psykiatrisk forskning (Psykiatrian tutkimussäätiö, gr. 1971), som utger den engelskspråkiga årsboken Psychiatria Fennica och årligen utdelar forskningsunderstöd. Övriga nationella organisationer är Barnpsykiaterföreningen i Finland (Suomen lastenpsykiatriayhdistys, gr. 1956), Stiftelsen för barnpsykiatrisk forskning (Lastenpsykiatrian tutkimussäätiö, gr. 1985) och Finlands ungdomspsykiatriska förening (Suomen nuorisopsykiatrian yhdistys, gr. 1977). - Flertalet av de i artikeln nämnda personerna upptas även under egna uppslagsord. (Seitsemän vuosikymmentä suomalaista psykiatriaa, red. K. Achté/J. Suominen/T. Tamminen, 1983; M. Joukamaa m.fl., Suomen psykiatriyhdistys ry 90 vuotta 1913-2003, 2003) (Kristian Wahlbeck)


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: RabbeSandelin
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 07.02.2014 av Rabbe Sandelin
Uppdaterat 07.02.2014 av Rabbe Sandelin