Helsingfors universitet Tillbaka

Helsingfors universitet, Finlands största och äldsta högskola, leder sitt ursprung från Åbo akademi (gr. 1640), som efter Åbo brand 1827 flyttades till den nya huvudstaden och återuppstod som Kejserliga Alexandersuniversitetet i Finland, vilket var dess namn till utgången av den ryska tiden. Universitetet åtnjöt under den autonoma tiden betydande materiella fördelar (det upptog länge ensamt en tiondedel av statens hela utgiftsbörda), vilket bl.a. berodde på regeringens intresse av att upprätthålla en nationell kulturhärd som kunde fostra landets ungdom till lojalitet gentemot Ryssland och kejsaren och samtidigt till tjänstemannaplikt och medborgarmoral i landets egna uppdrag. H. var till 1918 landets enda universitet. Beträffande universitetets historia, se även universitet.

Universitetets förvaltning regleras av 1997 års universitetslag och universitetsförordningen av 1998. Högsta beslutande myndighet är kansler, som utses av republikens president för fem år i sänder. Kansler har rätt att närvara och yttra sig när statsrådet behandlar ärenden som berör universitetet. Högsta beslutande förvaltningsorgan är konsistoriet, som väljs för tre år i sänder och består av rektor och förste prorektor, representanter för professorerna och studenterna, för de övriga lärarna och forskarna och för den övriga personalen. Universitetets verksamhet leds av rektor, som handlägger och avgör ärenden som gäller universitetets allmänna förvaltning. Rektor biträds i sitt arbete av prorektorerna. Rektor väljs av universitetets kollegium för fem år i sänder. Fakulteternas förvaltning sköts av fakultetsråden och dekanerna, institutionernas förvaltning av ledningsgrupperna och prefekterna.

H. är ett tvåspråkigt universitet som skall svara för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov. Minst 27 professorstjänster finns för undervisning på svenska. Den svenska undervisningen utvecklas och samordnas av svenska verksamhetsnämnden. En delegation för den svenska verksamheten vid H. med uppgift att bl.a. stärka universitetets roll som en svenskspråkig institution tillsattes 2004.

H. är den mest mångvetenskapliga av Finlands högskolor. Fyra fakulteter inrättades vid universitetet redan 1640, teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska. Fr.o.m. ingången av 2004 är fakulteterna elva: teologiska, juridiska, medicinska, humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga, beteendevetenskapliga, statsvetenskapliga, agrikultur- forstvetenskapliga, veterinärmedicinska (gr. 1995 då Veterinärmedicinska högskolan införlivades med H.), biovetenskapliga och farmaceutiska. Svenska social- och kommunalhögskolan (gr. 1943) är sedan 1984 en fristående svenskspråkig enhet inom statsvetenskapliga fakulteten vid H.

Enheterna inom H. är koncentrerade till fyra campusområden: Helsingfors centrum, Mejlans, Gumtäkt och Vik. Huvudbyggnaden (C.L. Engel, 1828-32) vid Senatstorget skadades svårt vid bombardemang 1944. I närheten ligger institutionsbyggnaden Porthania (A. Ervi, 1952-56). Vid H. verkar utöver ämnesinstitutionerna ett flertal institut och specialbibliotek samt Helsingfors universitetsbibliotek, som samtidigt är Finlands nationalbibliotek (Nationalbiblioteket, går under detta namn sedan 2006), Helsingfors universitetsmuseum, Naturhistoriska centralmuseet, djursjukhus m.m. Utanför huvudstaden arbetar H. på 20 orter på olika håll i landet - bl.a. juridisk utbildningsenhet i Vasa, biologiska stationer i Kilpisjärvi och Lammi, zoologisk station i Tvärminne, forststation i Juupajoki, Landsbygdens forsknings- och utbildningsinstitut i Seinäjoki och S:t Michel, undervisnings- och forskningsgård i Sjundeå. Universitetet är en av landets största fastighetsägare; ett stort antal av dess byggnader är fredade och har ritats av landets främsta arkitekter.

Antalet inskrivna studerande vid universitetet var ca 35 200 år 2008. Antalet anställda var 8 076 (varav ca 478 professorer, 775 lektorer och lärare, 128 överassistenter och assistenter). 2008 avlades sammanlagt 9 143 akademiska examina, av vilka 466 doktorsexamina. Alla studerande vid universitetet som har antagits för att studera för lägre eller högre högskoleexamen hör till Studentkåren vid H. (M. Klinge m.fl., H. 1640-1990, 3 bd, 1988-1990; G. Heinricius, Åbo akademi 1808-28, 1911; Från universitetets första tider i Helsingfors, red. G. Suolahti m.fl., 1928; I.A. Heikel, H. 1640-1940, 1940; Helsingin yliopisto: historiaa ja nykypäivää, red. N. Luukanen, 1970; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642-1828, 1962-66; E. Mäkelä-Henriksson/T. Puupponen, Dissertationerna vid H. 1828-1977, 1978; M. Klinge, Professorer: 35 professorer under lika många årtionden vid Kungliga Alexanders Akademien i Åbo, senare Kejserliga Alexanders-universitetet, numera H., 1989; Yliopiston Helsinki, red. E. Pekkala- Koskela, 1990; M. Kallinen, Change and stability: natural philosophy at the Academy of Turku 1640-1713, 1995; C-H. v.Bonsdorff m.fl., Helsingin yliopisto: kampusten yliopisto/University of Helsinki: university of campuses, 1999; Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesluettelo: Turun akatemian perustamisesta 2000-luvun kynnykselle, red. V-M. Autio, 2001)



Engel_FI144934.jpg

Helsingfors universitet. Huvudbyggnaden som ritades av Carl Ludvig Engel stod färdig 1832. Foto: Sakari Niemi.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 21.05.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 21.05.2012 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi