krigsbarn Tillbaka

krigsbarn, de finländska barn som i olika omgångar sändes utomlands under krigen 1939-44 och de efterföljande krisåren. Främsta mottagarland var Sverige, men även Danmark och Norge härbärgerade finländska barn i viss utsträckning. Under vinterkriget 1939-40 sändes ca 9 000 barn till Sverige, och under perioden 1941-46 överfördes drygt 48 000 på försorg av socialministeriets barnförflyttningskommitté, som hade hand om organiseringen av barntransporterna från finländsk sida. Samtidigt skickades ca 15 000 barn i väg på privat initiativ, vilket innebär att totalantalet k. som en eller flera gånger gjorde resan till Sverige steg till ca 70 000.

Impulsen till förflyttningen kom från Sverige; i Finland ställde man sig till en början avvisande, men man lät sig snart övertalas. Operationen väckte en viss kritik i Finland, eftersom den ansågs innebära en åderlåtning av det finska folket. Fr.o.m. januari 1942 förhindrade den finländska krigscensuren negativa opinionsyttringar kring detta tema.

Denna masstransport av barn, som har kallats världshistoriens största barnflyttning, skedde såväl båtledes som med tåg och flyg; övervägande delen av barnen var under tio år (starkast representerad var åldersgruppen 5-8 år), och flertalet (drygt 60 %) hade en arbetarklassbakgrund. Förtur vid omplaceringen i de svenska förhållandena (som inte sällan företräddes av typiska högreståndshem) hade bl.a. karelska flyktingbarn och barn från bombskadade hem samt barn till invalider och stupade. Största antalet barn sändes åren 1942 och 1944, då 17 000 resp. 29 000 barn reste till det västra grannlandet. Ännu så sent som 1946 överfördes 850 barn, varvid det dock nästan undantagslöst rörde sig om sjuka barn.

De täta bytena av miljö och språk för de barn som sändes hem igen och sedan förflyttades ytterligare en eller t.o.m. flera gånger har enligt senare företagna undersökningar uppenbarligen medfört mentala problem i vuxen ålder för vissa k. Ett stort antal f.d. k., uppskattningsvis 10 000-15 000, omkring en halv årskull, stannade i Sverige, antingen sådana som hade bott kvar hela tiden eller sådana som senare immigrerat. Fram till 1946 hade 1 400 k. adopterats i Sverige och 3 900 blivit fasta fosterbarn. Det totala antalet k. som adopterades i Sverige uppgick till 2 500-3 000. Många adopterades först i vuxen ålder. Under den stora flyttningsvågen på 1960-t. begav sig många k. som emigranter till Sverige.

Barnförflyttningen till Danmark, som gällde sammanlagt 3 874 barn, organiserades från finländsk sida av Mannerheims barnskyddsförbund. Av dem torde ca 350 ha stannat kvar i Danmark efter kriget.

Den första krigsbarnsföreningen grundades 1991 i Kemi. Finlands krigsbarnsföreningars centralförbund (Suomen sotalapsiyhdistysten keskusliitto), Hfrs, bildat 1997, hade 2004 elva medlemsföreningar, medan Riksförbundet finska krigsbarn (RFK), Stockholm, som grundades 1992, hade ett halvt dussin lokalföreningar. En organisation för finländska k. i Danmark bildades 1992. Ett minnesmärke över k. (A. Jäämeri-Ruusuvuori) invigdes 2005 i Haparanda på gränsen till Torneå i närvaro av Sveriges och Finlands statsöverhuvuden. (Med 40 000 finska barn i Sverige, red. E. Bruun m.fl., 1943; Finlandsbarnen i Danmark, 1960; A. Edvardsen, Det får inte hända igen: 70 000 finska k. 1939-46, 1977, ny uppl. A. Liikkanen, Med lapp om halsen, 1995; P. Kavén, 70 000 pientä kohtaloa: Suomen sotalapset, 1985, sv. övers. 70 000 små öden: Finlands k., 1994, ny kompl. uppl. 2003, I skuggan av det humanitära, 2010; E. Räsänen, Finska k.: separationsupplevelser i barndomen och konsekvenser i vuxenålder, 1990; L. Lagnebro, Finska k., 1994; Välkommen till Sverige, 1996; Matkalla kodista kotiin: sotalapset muistelevat, antologi, red. L. Lehtiranta, 1996; H. Erving- Odelberg, Hälytys: glimtar ur ett k:s liv, 1998; M. Larsen/J. Boysen, Finnebørn: ett stykke Dannmarkshistorie, 1999; Sotalapsi ei unohda, antologi, red. J. Knuutila/K. Levola, 2000; A. M-L. Smeds, Finska krigsbarns minnesbilder av språkväxlingar i olika kontext, 2000; Som k. i Danmark, red. R. Pajuoja, 2001; H. Salminen, Suomalaiset sotalapset ja Ruotsi: lastensiirto-organisaatiot, kuljetukset Ruotsiin ja paluu Suomeen vuosina 1939-1957, 2001; L. Ormio/A. Porio, Sotaan loppui lapsuus, 2002; Krigsbarns erinran, antologi, red. S. Ortmark Almgren, 2004; M. Höök, Jotta edes lapset säästyisivät, 2007)
Krigsbarn

krigsbarn. Bekymmer över att sändas bort till främmande land avspeglas i de smås ögon. Foto: Privat samling, R. Eriksson.

krigsbarnMv.jpg

Krigsbarn. Omkring 70 000 finländska barn sändes under kriget till Sverige Foto: Museiverket.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi