paleontologi Tillbaka

paleontologi, naturvetenskapen som studerar livets historia på jorden. P. avgränsas diffust mot biovetenskaper som inte studerar fossil och geovetenskaper som inte studerar livets historia men eventuellt använder fossil för åldersbestämning (stratigrafi) eller miljörekonstruktioner. P. har ända från början varit en vetenskap "på tvären", såväl ideologiskt som för att den omfattar delar av både geologi och biologi. Modern p. slog igenom i Europa i samband med den allmänna sekularisering som åtföljde franska revolutionen och utvecklades snabbt till spetsforskning som lockade många av tidens främsta begåvningar. I Finland har p. alltid haft en blygsam volym, utan tvivel för att den finländska berggrunden är mycket fossilfattig, men individuella forskare har gjort insatser av internationell signifikans.

Till Finland kom p. med Alexander von Nordmann (1803-1866), som efter en framgångsrik karriär utomlands, bland annat i Odessa, blev professor i zoologi och botanik vid Helsingfors universitet år 1849. von Nordmann var en paleontolog i världsklass, personligen bekant med många av tidens ledande forskare. Han anses ha stått bakom signaturen "N", som i november 1860 publicerade den första finländska artikeln om darwinismen, året efter utgivningen av Charles Darwins bok Om arternas uppkomst. I den vaknande nationalismens Finland platsade både den exotiska paleontologin och den "russifierade" professorn rätt illa, och von Nordmanns paleontologiska verksamhet här inskränkte sig huvudsakligen till bearbetandet av den betydande fossilsamling som han medförde till Hfrs. Hans magnifikt illustrerade monografi Palaeontologie Suedrusslands utkom 1858-1860 i Hfrs. Hans fossilsamling finns idag på Naturhistoriska centralmuséet i Hfrs.

Under 1800-t. och fram till andra världskriget hade finländska geologer ofta en betydande paleontologisk bildning som även kom till uttryck i publicerade verk; sådana var bl.a. von Nordmanns studiekamrat och livslånga vän Nils Nordenskiöld, vidare Adolf Erik Nordenskiöld, Wilhelm Ramsay, Jakob Johannes Sederholm och Pentti Eskola (mineralogi). Ramsays studenter Matti Sauramo (1889-1958) och Väinö Auer (1895-1981) utvecklade energiskt den av Ramsay påbörjade forskningen om Finlands istid och de senaste 10 000 årens geologiska utveckling. Centrala frågor var bland annat klimatutvecklingen och växtlighetens historia efter senaste nedisning, Östersjöns och insjösystemets historia samt inlandsisens avsmältningskronologi. Något paradoxalt tycks detta ha inneburit att den egentliga p. i Finland nästan helt upphörde samtidigt som den första ordinarie professuren i "geologi och paleontologi" inrättades 1940. Finlands istidforskning (kvartärgeologi) utvecklades under 1900-talets senare hälft starkt av Joakim Donner (f. 1926) och hans elever. Kvartärgeologi bedrivs numera förutom i Hfrs även vid universiteten i Åbo och Uleåborg samt vid Geologiska forskningscentralen. Den enda finländska paleontologen av betydelse mellan världskrigen var biologen Valio Korvenkontio (1889-1944), vars doktorsavhandling om fossila gnagartänders emaljstruktur från 1934 senare har blivit en klassiker.

Biologen Björn Kurtén (1924-1988) blev genom sina publikationer från 1950-t. snabbt en internationellt ledande paleontolog. Förutom för sin metodiskt innovativa forskning nådde Kurtén internationellt anseende även genom sin skicklighet som populariserare av paleontologin; hans populärvetenskapliga böcker och istidsromaner har översatts till åtminstone 14 språk. Kurtén innehade från år 1972 till sin död en extraordinarie personlig professur i p. vid Helsingfors universitet och kan sägas ha bildat skola genom sin kvantitativa, organismcentrerade metodologi. Bland Kurténs internationellt synligare elever kan nämnas Elaine Anderson, Ann Forstén, Alan Turner, Lars Werdelin och Mikael Fortelius. Ann Forstén (1939-2002) verkade vid zoologiska museet, sedermera Naturhistoriska centralmuseet i Hfrs; hon var en ledande forskare i hästdjurens evolution och systematik.

Vid Geologiska forskningscentralen inledde Risto Tynni (f. 1924) på 1960-t. en fruktbar forskning inriktad på Finlands äldsta paleontologiska historia som hans elever Kalevi Hokkanen och Anneli Uutela (sedermera på Naturhistoriska centralmuséet) har fortsatt. I Finland har Björn Kurténs skola efter hans frånfälle burits vidare av Mikael Fortelius (f. 1954), som 2004 kallades till en nyinrättad ordinarie professur i evolutionär p. vid Helsingfors universitet. Fortelius elev Jukka Jernvall (f. 1963) kallades 2005 till en femårig professur i evolution och utvecklingsbiologi vid Helsingfors universitet. (Mikael Fortelius)

Aktörer
upphovsman: Main.DataConverter
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
paleontologi
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Forskning
Skapat 04.05.2009 av Main.DataConverter
Uppdaterat 04.05.2009 av Main.DataConverter