Riihimäki Tillbaka

Riihimäki, stad i Egentliga Tavastland kring Vanda ås övre lopp, Södra Finlands region. Areal 121 km2, invånare 29 018 (2011).

R. är en av tätorterna i den bandstad som har uppstått kring stambanan från Hfrs norrut; gränsar i s. till Hyvinge stad. Bebyggelsen utbreder sig mellan Salpausselkäs ändmoränstråk. Centrum är beläget på en grustäckt bergssluttning som omges av låglänta och flacka myrmarker. Stadsbilden får sin prägel av björkplanteringar och villaområden; flervåningshus finns huvudsakligen vid huvudgatan, Hämeenkatu, invid järnvägsstationen, där höghussamhället Peltosaari växte upp under 1970-t., och på olika håll i stadens utkanter. R. har flera vackra kyrkor (äldst är en träkyrka, uppf. 1905); bland övriga byggnader märks stadshuset (V. Valorinta, 1948), vattentornet, som kombinerats med ett friluftsbad (Y. Lindegren/A. Blomstedt, 1951), stadens kanslihus (M. & M. Jaatinen, 1963) och idrottshuset (R. Valjakka, 1967).

R. har vuxit kring en viktig järnvägsknut; denna bildades redan 1870, då Petersburgsbanan öppnades för trafik (monument rest 1970, K. Juva). Trakten var mer eller mindre obebodd, innan Tavastehusbanan (färdig 1862) byggdes. Ortens industriella utveckling inleddes av H.G. Paloheimo, över vilken ett minnesmärke (utfört av W. Aaltonen) restes 1962 på järnvägstorget. Han grundade 1904 ett sågverk, som utgjorde början till ett storföretag med mångsidig verksamhet inom trä- och byggnadsämnesindustrin, och tog 1910 initiativ till anläggandet av ett glasbruk, sedermera ett av de konstnärligt ledande i landet (Riihimäen lasi Oy). Folkmängden mer än tiodubblades under 1900-talets två första decennier; 1922, då R. utbröts från Hausjärvi kommun och blev köping, översteg invånarantalet redan 10 000. Numera är R. ett kommersiellt och kulturellt centrum för den omgivande bygden, stad sedan 1960. Bangården utsattes för häftiga bombardemang under vinterkriget.

Inom industrin märks idag vapen- och ammunitionsfabriken Oy Sako Ab (gr. 1921, 230 anst. 2003) samt mejeriföretaget Valio Oy (290 anst. 2003). Betydande arbetsgivare är även Würth Oy (480 anst. i R., ingår i den multinationella Würth-gruppen, gr. 1954), partihandel för verktyg, VR-group Ab (260 anst. 2003) och Ekokem Oy Ab (gr. 1979, 170 anst. i R. 2003), som har specialiserat sig på bl.a. marksanering och hantering av industri- och problemavfall. R. är dock mest känd för sin glasindustri; på en framträdande plats (invid stadshuset) står en glasblåsarstaty som utförts av K. Kallio (1960). Till de förnämsta sevärdheterna hör Finlands glasmuseum, gr. 1961, som upprätthålls av staden. R. garnison, som är belägen i stadens n.ö. utkanter, härbärgerar Signalregementet (signaltrupper), som sysselsätter inemot 600 personer. På garnisonens område inrättades 1974 Signalmuseet, som belyser truppslagets utveckling i Finland. Övriga museer i staden är stadsmuseet (gr. 1961), ett Folkets hus- museum (gr. 1969), Finlands jaktmuseum (gr. 1930, flyttades från Borgå till R. 1990) och ett konstmuseum som öppnades för publiken 1995.

Bland inrättningar märks kretssjukhuset (invigt 1969) och R. fängelse (gr. 1929), en sluten anstalt för män. I staden arbetar bl.a. yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu, som har sitt huvudsäte i Tavastehus. R. är utgivningsort för 7-dagarstidningen Aamuposti (upplaga 22 174, 2009), som bildades 2003 genom en sammanslagning av Hyvinkään Sanomat och Riihimäen Sanomat (gr. 1914). (J. Hoffren/K. Penttilä, Riihimäen historia 1, 1979; K. Penttilä, Talvisota Riihimäellä, 1999; H. Honka-Hallila, R., hyvien yhteyksien kaupunki, 2000; H. Matiskainen, Riihimäen esihistoria, 2002)



Riihimaeki

Riihimäki. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

Riihimakistation.jpg

Riihimäki. Ortens första järnvägsstation ritades av C.A. Edelfelt och stod färdig 1861. Den revs på 1930-t. för att ge plats åt den nya stationen, utformad av Thure Hellström i funkisstil. Foto: Sakari Niemi.

RIIHIMKI.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
kommuner (administrativa enheter), ytformer, befolkning, näringsstruktur, historia, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Geografi
Skapat 10.05.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 10.05.2012 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi