Åbo idrottspark, gr. 1893, tillkom huvudsakligen på initiativ av gymnastikläraren, lektor Johan August Blomberg (1867-1950). Inom Åbo turnförening (gr. 1883), där Blomberg var ordförande och gymnastikledare, uppstod 1890 tanken på att bygga ett större idrotts- och rekreationsområde. 1893 grundades Åbo idrottsvänner (Turun urheilun ystävät), som förde saken vidare. Man fick av staden ett 16 ha stort område att användas som idrottsplan. Blomberg, som var styrelsemedlem i Åbo idrottsvänner, stod i ledningen för byggnadsarbetena i parken, som till en början var en nöjespark.
På hösten 1893 invigdes en doserad cykelbana och de första tävlingarna i friidrott, cykling och tennis arrangerades. Några år senare tillkom en dansbana, och vintertid användes den stora planen som skridskobana. Blomberg var 1903-23 vd för Idrottsparken och bodde där i en stockvilla med sin hustru Elisabeth (Lisie) Nyström (1890-1966), som på 1910-t. var en av landets främsta allround-damidrottare, främst i friidrott. Åbo stad övertog 1943 idrottsparken, som 1997 döptes om till Paavo Nurmis stadion på löparlegendens 100-årsdag. (I. Björkman, Idrott först och främst, 2001) (Ingmar Björkman)
På hösten 1893 invigdes en doserad cykelbana och de första tävlingarna i friidrott, cykling och tennis arrangerades. Några år senare tillkom en dansbana, och vintertid användes den stora planen som skridskobana. Blomberg var 1903-23 vd för Idrottsparken och bodde där i en stockvilla med sin hustru Elisabeth (Lisie) Nyström (1890-1966), som på 1910-t. var en av landets främsta allround-damidrottare, främst i friidrott. Åbo stad övertog 1943 idrottsparken, som 1997 döptes om till Paavo Nurmis stadion på löparlegendens 100-årsdag. (I. Björkman, Idrott först och främst, 2001) (Ingmar Björkman)