Åggelby

Åggelby, fi. Oulunkylä, distrikt i norra stordistriktet i Hfrs, gränsar i ö. till Vanda å, 13 640 inv. (2008). Å. nämns vid nya tidens ingång som en liten men folkrik by i Helsinge. Kring Å. station, som är belägen vid stambanan norrut, uppstod på 1880-t. ett villasamhälle, som 1898 blev s.k. samhälle med sammanträngd befolkning och 1921 bildade en egen kommun (areal 4,8 km2, ca 3 000 inv., varav 75 % svenskspr.); den inkorporerades 1946 med huvudstaden. Inom den äldre bebyggelsen, som är representativ för villabyggnadsstilen under sekelskiftesepoken (bl.a. flyttades 1918 en del villor dit från Terijoki på Karelska näset) märks det f.d. Societetshuset, som härstammar från slutet av 1800-t. (fram till första världskriget kasino och kuranstalt, därefter hyreshus), Gustavsgårds ålderdomshem och ålderdomshemmet Torpet (inrymt i huvudbyggnaden på f.d. Å. gård, som köptes av staden 1908).

På grund av att en ateljébyggnad som ägs av Konstnärsgillet i Finland ligger där hade Å. länge en betydande konstnärskoloni (Å. Mattas, L. Pullinen, B. Renvall, R. Sandqvist, H. Somersalo, H. Reinikainen, I. Colliander, J. Sievänen m.fl.).Bland författare, som har varit bosatta i Å. märks Larin Kyösti och Oiva Paloheimo. Å. har landets första konstfrusna utomhusisbana (invigd 1977). En koloniträdgård anlades 1938. Stora delar av det gamla villasamhället revs under 1900-talets sista decennier och ersattes med villor, radhus och lamellhus i 3-4 våningar. (S. Impola, Entisaikaan Helsinki 8, 1970; B. Holmlund, På vandring genom byn, 2004)