Ågren, Sven Gösta (född 3/8 1936 Nykarleby), författare, fil.dr 1971, bror till Erik Ågren. Han inledde sin yrkesbana som fabriksarbetare och journalist vid Ny Tid på 1950-t.; sedan 1960 fri författare. Han studerade 1964-66 regi vid Statens filminstituts filmskola i Stockholm.
Utgången ur en österbottnisk arbetarfamilj, där flera i syskonskaran blev författare, har Å. utvecklat ett rikt och mångsidigt författarskap med ett socialt rättvisepatos som klangbotten. Han är en av portalgestalterna i modern finlandssvensk lyrik. De tidiga samlingarna efter debuten med Folkvargarna (1958) ter sig visserligen osjälvständiga, med tydlig påverkan från förebilden Dan Andersson, som Å. även skrev sin doktorsavhandling om, Kärlek som i allting bor (1971). Socialistisk tidsdikt präglar samlingarna Massmöte på jorden (1972) och Natten har djup för oss alla (1974). Men efterhand fann han sitt poetiska modersmål, en filosofiskt och etiskt resonerande tankedikt som med aforistisk skärpa ständigt odlar paradoxen som lyrisk formel: "Oroa dig inte rädd, det ordnar sig aldrig". Mästerstycket i genren är trilogin Jär (1988), Städren (1990) och Hid (1992), som med avstamp i det österbottniska kustlandskapet formas till en inre resa, där läsaren styrs av diktarens osvikliga moraliska kompass. Liknande teman varieras med virtuos språklig säkerhet i Timmermannen (1996), Bortom Nostradamus (2000) och Här i orkanens blinda öga (2006). I den lyriska produktionen ingår även flera urvalsvolymer, delvis med bearbetade texter, bl.a. Paus (1979) och En dal i våldet (1990). Hans dikter har översatts till ett tiotal språk, på engelska bl.a. i volymen A valley in the midst of violence 1992.
Som prosaist debuterade Å. tidigt med romanen Jordlös bonde (1956). Men vid sidan av lyriken har han gjort sina främsta insatser inom den samhällsanalyserande faktalitteraturen. Den omstridda översikten Vår historia (1977) lyfter fram det finlandssvenska folket som ett historiskt begrepp. En man gick genom stormen (1983) ger ett känsligt porträtt av brodern Leo Å., en författare som tystnade alltför tidigt. Som flitig kolumnist och debattör, främst i Vasabladet, har Å. ständigt försvarat en finlandssvenskhet som med stolthet slår vakt om det svenska språket. Han var redaktör för den uppmärksammade antologin Hurrarna, en stridsskrift om finlandssvenskarnas nutid (1974) och tog initiativet till det österbottniska alternativförlaget Författarnas andelslag 1973. Han har även regisserat filmer för tv, främst emigranteposet Amerika (1975). För sina litterära och kulturpolitiska insatser har Å. bl.a. tilldelats Finlandiapriset 1989, Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet och Dan Andersson-priset 1995. (Gustaf Widén)
Utgången ur en österbottnisk arbetarfamilj, där flera i syskonskaran blev författare, har Å. utvecklat ett rikt och mångsidigt författarskap med ett socialt rättvisepatos som klangbotten. Han är en av portalgestalterna i modern finlandssvensk lyrik. De tidiga samlingarna efter debuten med Folkvargarna (1958) ter sig visserligen osjälvständiga, med tydlig påverkan från förebilden Dan Andersson, som Å. även skrev sin doktorsavhandling om, Kärlek som i allting bor (1971). Socialistisk tidsdikt präglar samlingarna Massmöte på jorden (1972) och Natten har djup för oss alla (1974). Men efterhand fann han sitt poetiska modersmål, en filosofiskt och etiskt resonerande tankedikt som med aforistisk skärpa ständigt odlar paradoxen som lyrisk formel: "Oroa dig inte rädd, det ordnar sig aldrig". Mästerstycket i genren är trilogin Jär (1988), Städren (1990) och Hid (1992), som med avstamp i det österbottniska kustlandskapet formas till en inre resa, där läsaren styrs av diktarens osvikliga moraliska kompass. Liknande teman varieras med virtuos språklig säkerhet i Timmermannen (1996), Bortom Nostradamus (2000) och Här i orkanens blinda öga (2006). I den lyriska produktionen ingår även flera urvalsvolymer, delvis med bearbetade texter, bl.a. Paus (1979) och En dal i våldet (1990). Hans dikter har översatts till ett tiotal språk, på engelska bl.a. i volymen A valley in the midst of violence 1992.
Som prosaist debuterade Å. tidigt med romanen Jordlös bonde (1956). Men vid sidan av lyriken har han gjort sina främsta insatser inom den samhällsanalyserande faktalitteraturen. Den omstridda översikten Vår historia (1977) lyfter fram det finlandssvenska folket som ett historiskt begrepp. En man gick genom stormen (1983) ger ett känsligt porträtt av brodern Leo Å., en författare som tystnade alltför tidigt. Som flitig kolumnist och debattör, främst i Vasabladet, har Å. ständigt försvarat en finlandssvenskhet som med stolthet slår vakt om det svenska språket. Han var redaktör för den uppmärksammade antologin Hurrarna, en stridsskrift om finlandssvenskarnas nutid (1974) och tog initiativet till det österbottniska alternativförlaget Författarnas andelslag 1973. Han har även regisserat filmer för tv, främst emigranteposet Amerika (1975). För sina litterära och kulturpolitiska insatser har Å. bl.a. tilldelats Finlandiapriset 1989, Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet och Dan Andersson-priset 1995. (Gustaf Widén)