Äänekoski, stad i Mellersta Finland vid Viitasaari- och Saarijärvistråtarnas sammanflöde, Västra och Inre Finlands region. Areal 885 km2, invånare 20 334 (2011).
Staden är byggd på en udde mellan sjöarna Keitele och Kuhnamo; omväxlande terrängformer, de breda gatorna och tätt liggande planteringar ger rymd och vidd åt stadsbilden som i övrigt präglas av affärshus och offentliga byggnader i centrum och av villabebyggelse i utkanterna. Längre norrut kring byn Konginkangas (618 inv. 2003) är landskapet mjukt kuperat med barrskogsbeklädda kullar. Träkyrkan i Konginkangas invigdes 1866 och är ett verk av den kände kyrkbyggaren Jaakko Kuorikoski.
Äänekoski har vuxit upp kring en rad industrier, som anlades i slutet av 1800-t. vid forsen med samma namn. Ursprungligen fanns i Äänekoski ett träsliperi, ett sågverk och ett pappersbruk; senare grundades här en sulfit- och en sulfatcellulosafabrik, en kartongfabrik m.m. Skogsindustriföretaget Metsäliiton teollisuus Oy, numera M-real Oy, fick sin början i Äänekoski och är fortfarande den största arbetsgivaren med ca 400 anställda (2010); de två äldre cellulosafabrikerna ersattes 1985 av en ny sulfatcellulosafabrik, som drivs av Metsä-Botnia Oy Ab (160 anst. 2010). Av övriga företag kan nämnas CP Kelco Oy (gr. 2000, 240 anst. 2006), en kemisk industri som framställer karboxmetylcellulosa.
Orten erhöll 1960 järnvägsförbindelse norrut (med tvärbanan Ylivieska-Idensalmi) genom banan Äänekoski-Haapajärvi, som invigdes detta år. Mellan Suolahti och Äänekoski löpte från 1904 en 9,2 km lång, privatägd smalspårig järnväg; den ersattes 1942 med en 7 km lång normalspårig statsbana. Riksväg 4 löper genom staden. På denna inträffade 19/3 2004 den dittills svåraste trafikolyckan i Nordens historia, då en långtradare med last av pappersbalar och en buss med ungdomar på väg till Kuusamo för att skida frontalkrockade och 23 avled samt 15 skadades.
Äänekoski avskildes 1910 från Laukas till en självständig församling. Från Äänekoski kommun (sedermera Äänekoski lk) utbröts 1932 fabriksorterna Suolahti och Äänekoski till köpingar, av vilka den senare blev stad 1973. Äänekoski har fått arealtillskott i flera etapper; 1969 inkorporerades Äänekoski lk, 1993 Konginkangas och slutligen 2007 Sumiainen och Suolahti kommuner. Vid byn Liimattala utkämpades en strid under klubbekriget i december 1596; senare stred man där även under stora ofreden i början av april 1714. Ett minnesmärke över striderna restes 1958. (Konginkankaan kirja, red. J. Keränen, 1978; J. Wilmi, Äänekosken-Suolahden historia: vuoteen 1932, 1991; A. Jämsén, Äänekosken-Suolahden yksityisrautatie, 1984; J. Auer/P. Soininen, Äänekosken tehtaat 100 vuotta, 1996)
Staden är byggd på en udde mellan sjöarna Keitele och Kuhnamo; omväxlande terrängformer, de breda gatorna och tätt liggande planteringar ger rymd och vidd åt stadsbilden som i övrigt präglas av affärshus och offentliga byggnader i centrum och av villabebyggelse i utkanterna. Längre norrut kring byn Konginkangas (618 inv. 2003) är landskapet mjukt kuperat med barrskogsbeklädda kullar. Träkyrkan i Konginkangas invigdes 1866 och är ett verk av den kände kyrkbyggaren Jaakko Kuorikoski.
Äänekoski har vuxit upp kring en rad industrier, som anlades i slutet av 1800-t. vid forsen med samma namn. Ursprungligen fanns i Äänekoski ett träsliperi, ett sågverk och ett pappersbruk; senare grundades här en sulfit- och en sulfatcellulosafabrik, en kartongfabrik m.m. Skogsindustriföretaget Metsäliiton teollisuus Oy, numera M-real Oy, fick sin början i Äänekoski och är fortfarande den största arbetsgivaren med ca 400 anställda (2010); de två äldre cellulosafabrikerna ersattes 1985 av en ny sulfatcellulosafabrik, som drivs av Metsä-Botnia Oy Ab (160 anst. 2010). Av övriga företag kan nämnas CP Kelco Oy (gr. 2000, 240 anst. 2006), en kemisk industri som framställer karboxmetylcellulosa.
Orten erhöll 1960 järnvägsförbindelse norrut (med tvärbanan Ylivieska-Idensalmi) genom banan Äänekoski-Haapajärvi, som invigdes detta år. Mellan Suolahti och Äänekoski löpte från 1904 en 9,2 km lång, privatägd smalspårig järnväg; den ersattes 1942 med en 7 km lång normalspårig statsbana. Riksväg 4 löper genom staden. På denna inträffade 19/3 2004 den dittills svåraste trafikolyckan i Nordens historia, då en långtradare med last av pappersbalar och en buss med ungdomar på väg till Kuusamo för att skida frontalkrockade och 23 avled samt 15 skadades.
Äänekoski avskildes 1910 från Laukas till en självständig församling. Från Äänekoski kommun (sedermera Äänekoski lk) utbröts 1932 fabriksorterna Suolahti och Äänekoski till köpingar, av vilka den senare blev stad 1973. Äänekoski har fått arealtillskott i flera etapper; 1969 inkorporerades Äänekoski lk, 1993 Konginkangas och slutligen 2007 Sumiainen och Suolahti kommuner. Vid byn Liimattala utkämpades en strid under klubbekriget i december 1596; senare stred man där även under stora ofreden i början av april 1714. Ett minnesmärke över striderna restes 1958. (Konginkankaan kirja, red. J. Keränen, 1978; J. Wilmi, Äänekosken-Suolahden historia: vuoteen 1932, 1991; A. Jämsén, Äänekosken-Suolahden yksityisrautatie, 1984; J. Auer/P. Soininen, Äänekosken tehtaat 100 vuotta, 1996)
Äänekoski. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Suolahtis forna kommunvapen blev 1/1 2007 Äänekoskis nya kommunvapen.
Äänekoskis gamla kommunvapen med de tre posthornen var i bruk 1955-2006. Bildkälla: Finl. kommunförbund.