älgfluga

älgfluga ( Lipoptena cervi), i Sverige kallad hjortlusfluga (där huvudsakliga värden är rådjur). Arten noterades i Finland första gången under 1960-t. när älgstammen började öka kraftigt. I dagens läge utgör både älg, vitsvanshjort och rådjur värd för ä. i Finland. Arten är allmän i s. och mell. Finland. Den är också anmäld från Åland. Den är relativt allmän ända till Uleåborg och förekommer sporadiskt också ännu längre norrut. En älg kan vara värd för över 15 000 flugor.

Den vuxna ä. kläcks under sensommaren och kan flyga till början av oktober. Efter att ha landat på ett värddjur gör den sig av med vingarna och börjar suga blod som utgör dess enda näring. Både hanar och honor suger blod och de parar sig i värdens päls. Honorna föder fullt utvecklade larver som förpuppar sig omedelbart i pälsen. De puppor som faller till marken i april har den största chansen att överleva.

Ä:s bett på människa har i Finland åstadkommit svåra långvariga inflammationer. I mellaneuropeiska undersökningar har man identifierat Bartonella- bakterier på ä. Dessa kan förorsaka olika sjukdomar hos däggdjur och människa. (W. Hackman, Älglusflugans, Lipoptena cervi, invandringshistoria i Finland. Entomologisk Tidskrift 100, 1979; T. Reunala m.fl., Hirvikärpäsihottuma i Duodecim 96, 1980)