Affleck, Simon

Affleck, Simon (f. på 1660-t., d. 1725 Pielisjärvi), major, hörde troligen till en från Skottland i början av 1600-talet inflyttad släkt. Affleck var som kronoarrendator i n. Karelen känd för sin hårdhet mot befolkningen. Han tillträdde 1696 arrendet över kronogodsen i Pielisjärvi och Nurmes socknar, där bönderna p.g.a. hans stränghet vid skatteindrivningen gjorde uppror senare samma år och plundrade "hoven" i Nurmes och Lieksa. Upproret avstannade först sedan militär utkommenderats och rörelsens ledare gripits. En ny resning mot Affleck utbröt 1710, denna gång under ledning av hans svärfar, kyrkoherde Haerkepaeus i Pielisjärvi, som förmådde bönderna att svära trohetsed åt tsaren. Under det s.k. vadmalskriget 1712 plundrade och uppbrände ryssarna, vägledda av en mängd Pielisjärvibönder, Afflecks gård i Kajana samt bortförde hans hustru och barn i fångenskap. Efter stora ofreden återvände han till sina gods i Pielisjärvi och uppträdde lika tyranniskt som förut men begick till slut självmord. Minnet av Affleck ("Simo Hurtta", Simon Hunden) levde länge kvar bland traktens befolkning. I skönlitteraturen har hans levnad behandlats bl.a. av Eino Leino; den har även gett motiv till en opera av Tauno Pylkkänen. (O. Palaste, Simo Hurtta, roman, 1978, Simo Hurtta ja Anna, 1982, Simo Hurtta ja isoviha, 1983)