Ahlqvist, August Engelbrekt (f. 7/8 1826 Kuopio, d. 20/11 1889 Hfrs), språkforskare och författare, fil.dr 1854. A. var utomäktenskaplig son till sedermera general J.M. Nordenstam och arbetarkvinnan Maria Ahlqvist. Han gick i läroverk i Kuopio och kom i huvudstaden in i finsksinnade studentkretsar; grundade 1847 tillsammans med några likasinnade Suometar (tidningspressen), den första finskspråkiga tidning som behandlade mera betydande kulturfrågor. Samtidigt började A. ägna sig åt att vetenskapligt utforska det finska språket och företog på 1850-t. forskningsfärder till olika finska stammar i Östersjöprovinserna, Fjärrkarelen, Ryssland och Sibirien (senare skildrade i böckerna Muistelmia matkoilta Venäjällä, 1859, och Unter den Wogulen und Ostjaken, 1883). Han efterträdde 1863 Lönnrot som professor i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet; avgick som emeritus 1888 sedan han 1884-87 verkat som universitetets rektor. Ett av hans mest uppmärksammade vetenskapliga arbeten var De västfinska språkens kulturord (1871), i vilket han sökte belysa finnarnas äldsta kultur. A. angrep bl.a. med hänvisning till språkriktighetssynpunkter skarpt Aleksis Kivi och dennes litterära produktion, vilket renderat honom ett tämligen negativt eftermäle. Han skrev själv under pesudonymen A. Oksanen fosterländsk lyrik på finska. Trots att han betraktade sin diktning som ett experiment innebar den såväl till form som innehåll ett viktigt framsteg för den finskspråkiga poetiska konsten. (A.J. Sarlin, A.E. A., 1942; I. Kohtamäki, Ankara puutarhuri. A. A. suomen kielen ja kirjallisuuden arvostelijana, 1956; A. A. Kirjeet. Kielimiehen ja kaukomatkailijan viestejä 1845-1889, red. M. Hirvonen/Lahikainen, 1982)