Alavo, fi. Alavus, stad i Södra Österbotten kring Lappo ås källflöden, Västra och Inre Finlands region. Areal 790 km2, invånare 9 287 (2010).
Alavo uppvisar en småkuperad landskapsbild som p.g.a. ortens läge på den stora vattendelaren (Suomenselkä) bär prägel av såväl sjölandet som det österbottniska slättlandet. Alavo genomflyts av Lappo å; centraltätorten i ådalen har ca 6 000 inv. Staden har en mångsidig industri där tillverkningen av specialglas för byggnadsfasader har varit en snabbt växande sektor.
Alavo fick sin första bofasta befolkning (från Savolax) på 1500-t., blev 1701 kapell under Ilmola, var från 1798 förenat med Kuortane och utgjorde från 1835 dess moderförsamling (med namnet Kuortane); bildade 1859 egen församling. Tegelkyrka, uppförd 1913-15 (K.S. Kallio). Klockstapeln, som ritats av Ch. Bassi, tillhörde en 1912 nedbrunnen träkyrka, uppförd 1825 enligt ritningar av C.L. Engel. Alavo blev köping 1974 och stad 1977. - Vid Alavo vann C.J. Adlercreutz 17/8 1808 en av den svenskfinska arméns sista betydande segrar under 1808-09 års krig, som därefter präglades av en oavbruten reträtt. (M.O. Karttunen, Alavuden kirja, 1953; M. Pänkälä, Arvalla armeijaan: Alavuden 11. reservikomppania 1883-1902, 1990; A. Jämsén/E. Kojonen, Alavuden historia 1-2, 1991-93.)
Alavo uppvisar en småkuperad landskapsbild som p.g.a. ortens läge på den stora vattendelaren (Suomenselkä) bär prägel av såväl sjölandet som det österbottniska slättlandet. Alavo genomflyts av Lappo å; centraltätorten i ådalen har ca 6 000 inv. Staden har en mångsidig industri där tillverkningen av specialglas för byggnadsfasader har varit en snabbt växande sektor.
Alavo fick sin första bofasta befolkning (från Savolax) på 1500-t., blev 1701 kapell under Ilmola, var från 1798 förenat med Kuortane och utgjorde från 1835 dess moderförsamling (med namnet Kuortane); bildade 1859 egen församling. Tegelkyrka, uppförd 1913-15 (K.S. Kallio). Klockstapeln, som ritats av Ch. Bassi, tillhörde en 1912 nedbrunnen träkyrka, uppförd 1825 enligt ritningar av C.L. Engel. Alavo blev köping 1974 och stad 1977. - Vid Alavo vann C.J. Adlercreutz 17/8 1808 en av den svenskfinska arméns sista betydande segrar under 1808-09 års krig, som därefter präglades av en oavbruten reträtt. (M.O. Karttunen, Alavuden kirja, 1953; M. Pänkälä, Arvalla armeijaan: Alavuden 11. reservikomppania 1883-1902, 1990; A. Jämsén/E. Kojonen, Alavuden historia 1-2, 1991-93.)
Alavo hör till de städer som från 1990-t. har haft en vikande befolkningsutveckling. Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.