allmänna bibliotek, kommunala, för allmänheten tillgängliga bibliotek. A. har till ändamål att på sätt som stadgas i bibliotekslagens 1 kap. 2 § tillgodose det allmänna bildningsbehovet och fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter. Biblioteken erbjuder jämsides med en traditionell utlånings- och informationsservice nätverksförbindelser och ett växande utbud av material i virtuellt format.
I ledningen för det allmänna biblioteksväsendet står undervisningsministeriets kulturpolitiska avdelning. Den regionala övervakningen av biblioteksverksamheten sköts av särskilda inspektörer vid länsstyrelsernas bildningsavdelningar. Varje kommun har rätt att själv ordna sitt biblioteksväsen inom de gränser lag och förordning stadgar. Den kommunala biblioteksförvaltningen leds av en nämnd, ofta en bildningsnämnd med nämnden underställda sektioner, som utses på fyra år av kommunfullmäktige (ordf. + minst fem ledamöter). Beträffande utbildningen av bibliotekstjänstemän, se bibliotekarie.
Antalet kommunala bibliotek var 2001 989, varav 432 huvudbibliotek. Övriga lokala bibliotek är filialbibliotek och anstaltsbibliotek, vartill kommer 19 landskapsbibliotek med i biblioteksförordningen stadgade uppgifter, samt Centralbiblioteket för de allmänna biblioteken, d.v.s. Helsingfors stadsbibliotek.
För främjandet av landets biblioteksväsen arbetar den ideella organisationen Finlands biblioteksförening (Suomen kirjasto-seura), Hfrs, gr. 1910. Finlands biblioteksförening ger ut tidskriften Kirjastolehti. Österbottens svenska biblioteksförening, gr. 1938, och Södra Finlands svenska biblioteksförening, gr. 1945, sammanslogs år 1982 till Finlands svenska biblioteksförening. Företaget BTJ Kirjastopalvelu Oy specialiserar sig på biblioteksservice. Moderbolag är Bibliotekstjänst AB i Lund, Sverige. Se även Depåbiblioteket.
Historia. De äldsta biblioteken i Finland avsedda för andra än forskare var de s.k. läsesällskaps- och sockenbiblioteken. Som Finlands äldsta bibliotek omtalas Wasa Läse-Bibliothek från 1794 och det s.k. Regina- biblioteket i Anjala, som uppkom 1802 genom en donation av ätten Wrede. Det första folkbiblioteket i Svenskfinland inrättades 1837 på Nygård i Pojo av bibliotekspionjären Matias Weckström. Ett genombrott i folkbiblioteksrörelsen skedde dock först kring mitten av 1800-t., och särskilt på 1860-t. var sockenbibliotekens verksamhet betydande. Under åren kring sekelskiftet 1900 aktiverades bildningsintresset och detta tog sig uttryck i grundandet av talrika bibliotek, ofta med bidrag av föreningar s.s. Kansanvalistusseura, Finlands biblioteksförening och Svenska folkskolans vänner samt av ungdoms- och arbetarföreningar. De första direkta statsanslagen till folkbiblioteksväsendet gavs 1921, och 1928 stiftades lagen om folkbibliotek. Härigenom inrättades i anslutning till skolstyrelsen en statlig bibliotekskommission, under vilken statens biblioteksbyrå, grundad 1921, sorterade. Den nuvarande bibliotekslagen stiftades 1998 och trädde i kraft följande år. (L. Schadewitz, Folkbiblioteken i Finland, 1903; Pynnisen perintö. Kirjastoliikkeen varhaishistoriaa, 1946; H. Kannila, Kirjastoista kirjoitettua, 1966; M. Karjalainen, Kansankirjastojen kehitys Suomessa vuosina 1802-1906, 1977; M. Hietaniemi, red., Yleiset kirjastot Suomessa 200 vuotta, 1994; H. Lindström, Människor och idéer i folkbiblioteksrörelsen, 1996; I. Mäkinen, "Nödvändighet af !LainaKirjasto": modernin lukuhalun tulo Suomeen ja lukemisen instituutiot, 1997; I. Mäkinen, red., Kirjastojen vuosisata: yleiset kirjastot Suomessa 1900- luvulla, 1999; P. Vatanen, Sääty-yhteiskunnan kirjastosta kansalaisyhteiskunnan kirjastoksi, 2002)
I ledningen för det allmänna biblioteksväsendet står undervisningsministeriets kulturpolitiska avdelning. Den regionala övervakningen av biblioteksverksamheten sköts av särskilda inspektörer vid länsstyrelsernas bildningsavdelningar. Varje kommun har rätt att själv ordna sitt biblioteksväsen inom de gränser lag och förordning stadgar. Den kommunala biblioteksförvaltningen leds av en nämnd, ofta en bildningsnämnd med nämnden underställda sektioner, som utses på fyra år av kommunfullmäktige (ordf. + minst fem ledamöter). Beträffande utbildningen av bibliotekstjänstemän, se bibliotekarie.
Antalet kommunala bibliotek var 2001 989, varav 432 huvudbibliotek. Övriga lokala bibliotek är filialbibliotek och anstaltsbibliotek, vartill kommer 19 landskapsbibliotek med i biblioteksförordningen stadgade uppgifter, samt Centralbiblioteket för de allmänna biblioteken, d.v.s. Helsingfors stadsbibliotek.
För främjandet av landets biblioteksväsen arbetar den ideella organisationen Finlands biblioteksförening (Suomen kirjasto-seura), Hfrs, gr. 1910. Finlands biblioteksförening ger ut tidskriften Kirjastolehti. Österbottens svenska biblioteksförening, gr. 1938, och Södra Finlands svenska biblioteksförening, gr. 1945, sammanslogs år 1982 till Finlands svenska biblioteksförening. Företaget BTJ Kirjastopalvelu Oy specialiserar sig på biblioteksservice. Moderbolag är Bibliotekstjänst AB i Lund, Sverige. Se även Depåbiblioteket.
Historia. De äldsta biblioteken i Finland avsedda för andra än forskare var de s.k. läsesällskaps- och sockenbiblioteken. Som Finlands äldsta bibliotek omtalas Wasa Läse-Bibliothek från 1794 och det s.k. Regina- biblioteket i Anjala, som uppkom 1802 genom en donation av ätten Wrede. Det första folkbiblioteket i Svenskfinland inrättades 1837 på Nygård i Pojo av bibliotekspionjären Matias Weckström. Ett genombrott i folkbiblioteksrörelsen skedde dock först kring mitten av 1800-t., och särskilt på 1860-t. var sockenbibliotekens verksamhet betydande. Under åren kring sekelskiftet 1900 aktiverades bildningsintresset och detta tog sig uttryck i grundandet av talrika bibliotek, ofta med bidrag av föreningar s.s. Kansanvalistusseura, Finlands biblioteksförening och Svenska folkskolans vänner samt av ungdoms- och arbetarföreningar. De första direkta statsanslagen till folkbiblioteksväsendet gavs 1921, och 1928 stiftades lagen om folkbibliotek. Härigenom inrättades i anslutning till skolstyrelsen en statlig bibliotekskommission, under vilken statens biblioteksbyrå, grundad 1921, sorterade. Den nuvarande bibliotekslagen stiftades 1998 och trädde i kraft följande år. (L. Schadewitz, Folkbiblioteken i Finland, 1903; Pynnisen perintö. Kirjastoliikkeen varhaishistoriaa, 1946; H. Kannila, Kirjastoista kirjoitettua, 1966; M. Karjalainen, Kansankirjastojen kehitys Suomessa vuosina 1802-1906, 1977; M. Hietaniemi, red., Yleiset kirjastot Suomessa 200 vuotta, 1994; H. Lindström, Människor och idéer i folkbiblioteksrörelsen, 1996; I. Mäkinen, "Nödvändighet af !LainaKirjasto": modernin lukuhalun tulo Suomeen ja lukemisen instituutiot, 1997; I. Mäkinen, red., Kirjastojen vuosisata: yleiset kirjastot Suomessa 1900- luvulla, 1999; P. Vatanen, Sääty-yhteiskunnan kirjastosta kansalaisyhteiskunnan kirjastoksi, 2002)