Alopaeus, Magnus Jakob (f. 16/12 1743 Leppävirta, d. 8/8 1818 Borgå), kyrkoman, kusin till David A. Han var lektor i matematik och teologi vid Borgå gymnasium på 1770- o. 1780-t., blev domprost 1794 och slutligen biskop i Borgå stift 1809. A. deltog aktivt i arbetet på den finländska kyrkoförvaltningens omläggning efter föreningen med Ryssland. Han utsågs då Gamla Finland 1812 förenades med storfurstendömet till inspektör över församlingarna där och anförtroddes uppgiften att ansluta dem till Borgå stift. A. var även intresserad av skolfrågor och höjandet av folkbildningen och arbetade energiskt för inrättandet av ett universitet för ö. Finland i Borgå. Han utgav verket Borgå gymnasii historia (1804-17).
Två av hans söner, Per Johan (1773-1814) och Magnus (1775-1843), bägge domprostar i Borgå, bistod fadern vid utarbetandet av sistnämnda verk. Den senare insamlade ett digert material till en historik över församlingarna och läroinrättningarna i Borgå stift, av vilket en del publicerats i de alopaeiska papperen. Sonson till A. var Carl Henrik A. (1825-92), som 1885 blev biskop i Borgå stift och verkade bl.a. för dövundervisningen. (K. Tarkiainen, Porvoon piispa M.J. A. 1743-1818, 1985)
Två av hans söner, Per Johan (1773-1814) och Magnus (1775-1843), bägge domprostar i Borgå, bistod fadern vid utarbetandet av sistnämnda verk. Den senare insamlade ett digert material till en historik över församlingarna och läroinrättningarna i Borgå stift, av vilket en del publicerats i de alopaeiska papperen. Sonson till A. var Carl Henrik A. (1825-92), som 1885 blev biskop i Borgå stift och verkade bl.a. för dövundervisningen. (K. Tarkiainen, Porvoon piispa M.J. A. 1743-1818, 1985)