anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring på grund av matvägran och aptitlöshet. A. ses främst hos unga kvinnor. Sjukdomen förekommer hos ungefär 1 % av alla tonårsflickor. Det första symptomet är ångest att gå upp i vikt, vilket åtföljs av olika åtgärder för att nå och vidmakthålla låg vikt. Sjukdomen medför ibland en extrem avmagring och avtackling, utebliven menstruation och nedsatt ämnesomsättning. Pulsen är låg, blodtrycket lågt och fingrar och tår kan bli kalla och blåfärgade. Sjukdomen åtföljs ibland av bulimi, d.v.s. en ätstörning med hetsätande och abnormt stegrad hungerkänsla, som kan tillfredsställas genom normala matportioner. Till bulimi hör också inadekvata försök att kontrollera vikten genom t.ex. kräkning eller laxering. Ungefär 80 % av patienterna med a. blir efterhand helt återställda, men prognosen kan vara allvarlig och drygt 10 % dör i sjukdomen. Orsaken till a. kan vara en känslighet i hypothalamus-hypofyssystemet som gör att viktnedgång kan utlösa ett anorektiskt beteende. Genetiska, psykologiska och sociokulturella faktorer anses också ha en inverkan. Behandlingen sker genom viktkorrektion och behandling av underliggande störningar. I livshotande fall tillförs näringsmedel direkt i blodbanan. (Tom Pettersson)