asp, karpfisk
asp (Populus tremula), trädslag av fam. pilväxter. Aspen invandrade till Norden från s. bland de första träden efter istiden och går numera i Finland upp till trädgränsen. Landets högsta asp torde växa i Muurame; 1954 mätte detta träd 32,2 m. Av aspens stora mängd frön gror en ytterst liten del. Aspen förökar sig huvudsakligen genom rotskott. Oftast är en hel grupp av aspar uppkommen av en och samma moderstam, de tillhör samma klon.
Aspvirket är ljust och lätt att bearbeta, men kristalliserade kiselföreningar i veden gör arbetsredskapen snabbt slöa. Som tändsticksvirke var aspen tidigare oöverträffad, men numera har tändsticksindustrin försvunnit från Finland. Veden används vid tillverkning av bastuinredningar och till pappersmassa. Odling av snabbväxande hybridaspar (korsning av europeisk och nordamerikansk asp) till råvara för massaindustrin har igen ökat.
Som naturvårdsträd är asp av stor betydelse. Den är foderart för många arter växtätande däggdjur. Många fågel- och hundratals insektarter gynnas av gamla aspar Ett femtiotal hotade arter vedlevande insekter klarar sig endast i ruttnande aspved. Också snäckor är talrika i aspförnan. Ett tiotal hotade arter har påträffats på aspstammar. (Erik Schulman)