Björkman, Carl (f. 15/2 1873 Åbo, d. 5/9 1948 Mariehamn), ämbetsman, viceh. 1905. Björkman var 1902-12 länsman på Föglö och 1916-28 ordningsman i Mariehamn, där han innehade en juridisk byrå 1909-24. Fastän till börden fastlänning levde han sig snart in i den åländska befolkningens tänkesätt och spelade t.o.m. en viss roll inom den åländska separatiströrelsen.
Björkman häktades 1920 för politisk verksamhet i Ålandsfrågan och dömdes till tukthus, men benådades av republikens president. 1918 blev Björkman ordförande i styrelsen för Ålands landsting och i Ålandsdeputationen samt utsågs 1922 till lantråd. Detta ämbete skötte han till 1938, då han blev avsatt p.g.a. att han hade en annan åsikt än landstingets majoritet i frågan om landskapets neutralitetsskydd och om hur befolkningen skulle delta i dess försvar. Björkman stod i bitter opposition till Julius Sundblom, med vilken han ursprungligen samarbetat. (M. Isaksson, C. B. - Ålands första lantråd, 1988)
Björkman häktades 1920 för politisk verksamhet i Ålandsfrågan och dömdes till tukthus, men benådades av republikens president. 1918 blev Björkman ordförande i styrelsen för Ålands landsting och i Ålandsdeputationen samt utsågs 1922 till lantråd. Detta ämbete skötte han till 1938, då han blev avsatt p.g.a. att han hade en annan åsikt än landstingets majoritet i frågan om landskapets neutralitetsskydd och om hur befolkningen skulle delta i dess försvar. Björkman stod i bitter opposition till Julius Sundblom, med vilken han ursprungligen samarbetat. (M. Isaksson, C. B. - Ålands första lantråd, 1988)
Björkman, Carl. Fastlänningen som blev politisk ledare på Åland. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.