Borgå gymnasium grundades 30/9 1723, då Fredrik I undertecknade den Nådiga Resolution och Förklaring som utgör skolans grundläggningsurkund. Genom denna kungliga åtgärd återuppstod Viborgs stift och Viborgs gymnasium i Borgå, som blev en kulturstad i ö. Finland. Fram till början av 1800-t. var gymnasiet i Viborg och sedermera i Borgå den enda högre bildningshärden vid sidan av akademin i Åbo.
De första årtiondena i skolans historia var rätt anspråkslösa, men då konung Adolf Fredrik sommaren 1752 besökte Borgå bestämdes att ett nytt skolhus skulle uppföras. Det ståtliga bygget var klart 1759, och i detta hus verkade gymnasiet till 1850 då den nuvarande skolbyggnaden invigdes.
Skolan upplevde en första storhetstid i slutet av 1700-t., då där verkade många framstående lärare. Till Borgå sökte sig många unga pojkar, som senare gjorde lysande karriärer. Bland dem kan man nämna Matthias Calonius, som blev landets namnkunnigaste jurist och gymnasisterna Adolf Ivar Arwidsson, Carl Axel Gottlund, Anders Johan Sjögren och Elias Lönnrot, vilka ägnade sig åt forskning kring finska språket, finnarnas härstamning och insamling av runor. En andra storhetstid upplevde gymnasiet under de årtionden då nationalskalden Johan Ludvig Runeberg verkade som lärare och rektor. Nordostpassagens upptäckare, Adolf Erik Nordenskiöld, var vid denna tid elev i skolan.
B. är känt för sitt gamla bibliotek, som är ett av de främsta i Norden. I biblioteket finns många internationella och nationella rariteter. Den mest berömda av handskrifterna är Stefan Löfvings Dagbok från stora ofreden. Skolans naturvetenskapliga samlingar går tillbaka till 1700-t. och det samma gäller konstsamlingen. (A. Hultin, B. gymnasii historia, 2 bd, 1920-23; H. Nohrström, Borgå gymnasiebibliotek och dess föregångare bland Finlands läroverksbibliotek, 1927; F. Nyberg, B. Från Viborg till Borgå 1641-1991,1991, Borgå gymnasii bibliotek - möten med böcker och människor, 2002) (Folke Nyberg)
De första årtiondena i skolans historia var rätt anspråkslösa, men då konung Adolf Fredrik sommaren 1752 besökte Borgå bestämdes att ett nytt skolhus skulle uppföras. Det ståtliga bygget var klart 1759, och i detta hus verkade gymnasiet till 1850 då den nuvarande skolbyggnaden invigdes.
Skolan upplevde en första storhetstid i slutet av 1700-t., då där verkade många framstående lärare. Till Borgå sökte sig många unga pojkar, som senare gjorde lysande karriärer. Bland dem kan man nämna Matthias Calonius, som blev landets namnkunnigaste jurist och gymnasisterna Adolf Ivar Arwidsson, Carl Axel Gottlund, Anders Johan Sjögren och Elias Lönnrot, vilka ägnade sig åt forskning kring finska språket, finnarnas härstamning och insamling av runor. En andra storhetstid upplevde gymnasiet under de årtionden då nationalskalden Johan Ludvig Runeberg verkade som lärare och rektor. Nordostpassagens upptäckare, Adolf Erik Nordenskiöld, var vid denna tid elev i skolan.
B. är känt för sitt gamla bibliotek, som är ett av de främsta i Norden. I biblioteket finns många internationella och nationella rariteter. Den mest berömda av handskrifterna är Stefan Löfvings Dagbok från stora ofreden. Skolans naturvetenskapliga samlingar går tillbaka till 1700-t. och det samma gäller konstsamlingen. (A. Hultin, B. gymnasii historia, 2 bd, 1920-23; H. Nohrström, Borgå gymnasiebibliotek och dess föregångare bland Finlands läroverksbibliotek, 1927; F. Nyberg, B. Från Viborg till Borgå 1641-1991,1991, Borgå gymnasii bibliotek - möten med böcker och människor, 2002) (Folke Nyberg)
Borgå gymnasium. Det nuv. domkapitlets hus uppfördes 1758--59 för gymnasiet, som arbetade där till 1850. Det var 1809 sammanträdesplats för Borgå lantdag. Domkapitlet flyttade ut 1845 men återvände 1871 och blev 1923 stiftsstyrelse i det nya svenskspråkiga stiftet. Byggnaden har i hög grad bevarats i sitt ursprungliga skick och är ett gott exempel på den av barocken präglade klassicism som var typisk för tiden. Foto: Sakari Niemi.