bostadsrätt

bostadsrätt, mellanform mellan ägarbostäder och hyresbostäder. Lagen om bostadsrättsbostäder trädde i kraft 1990. Bostadsrätter fås enligt ordningsnummer hos kommunen genom att man betalar en bostadsrättsinsats som motsvarar högst 15 % av inköpspriset. Resten av byggkostnaderna finansieras med statliga aravalån eller med räntestödslån. Därefter betalar man ett månatligt bruksvederlag som inte får överstiga de hyror som i allmänhet betalas på orten för likvärdiga lägenheter. B. kan inte sägas upp och man kan inte heller lösa in den. En bostadsrättslägenhet skall användas av bostadsrättsinnehavaren själv som stadigvarande bostad. Av speciella skäl kan man dock tillfälligt överlåta den helt och hållet till någon annan för maximalt två år. Då man avstår från b. får man tillbaka sin bostadsrättsinsats justerad med byggkostnadsindex.

1994 stiftades en lag om bostadsrättsföreningar. Enligt denna avses med bostadsrättsförening en sammanslutning vars syfte är att utan att ge vinst erbjuda sina medlemmar möjligheter till boende genom att överlåta bostadsrätter i ett eller flera hus som ägs av föreningen. Medlemmar i en bostadsrättsförening kan vara fysiska personer, sammanslutningar eller stiftelser. Varje fysisk person har rätt att bli medlem i en sådan förening. Bostadsrättshavarna är medlemmar i föreningen. Beslutanderätten i en bostadsrättsförening utövas av boendestämmor och boendekommittéer.

Staten beviljade under 1990-t. aravalån eller räntestöd till lån för att bygga bostadsrättshus för sammanlagt 10 miljarder mk. År 2002 fanns det drygt 26 000 bostadsrättsbostäder i landet. Flertalet bostadsrättshus ägs av de stora städerna eller allmännyttiga byggföretag.