Castrén, Jonas

Castrén, Jonas (f. 25/2 1850 Pyhäjärvi, Uleåborgs l., d. 10/10 1922 Hyvinge), jurist och politiker, fil.kand. 1876, jur.kand. 1893. C. deltog i unga år i studentpolitiken, inom vilken han företrädde den radikalt finsksinnade riktningen, och var ledamot av bondeståndet vid lantdagarna 1885-94, där han uppträdde som motståndare till Agathon Meurman. Han var en av ledarna för det i mitten av 1890- t. bildade ungfinska partiet och öppnade, sedan hans återval till lantdagen förhindrats genom intriger av gammalfinnarna, en omfattande advokatrörelse. Som advokat koncentrerade sig C. på kriminalfall, men handhade även politiska mål.
Under de s.k. ofärdsåren framträdde C., som i språkfrågan blivit alltmer moderat, aktivt i kampen mot förryskningssträvandena (deltog bl.a. i den stora deputationen till Petersburg 1899) och blev 1903 en av de första som landsförvisades av Bobrikov. Han uppehöll sig därefter i Stockholm och återvände 1905 till hemlandet samt deltog i organisationsarbetet för storstrejken, invaldes på nytt i lantdagens bondestånd och tillhörde 1907-18 enkammarlantdagen. Han var vidare ordförande för den s.k. agrarkommittén, som 1906 förberedde en förnyelse av torparlagstiftningen. Från 1914 vistades C. mest i Sverige, där han deltog i organiseringen av jägarrörelsen och från 1916 var medlem av den illegala finländska delegationen. Han anhöll 1918 förgäves hos svenska regeringen om militär hjälp åt den vita regeringen i Vasa. (T. Hultin, Taistelun mies, 1927)