Chorell, Walentin

Chorell, Walentin (f. 8/4 1912 Åbo, d. 18/11 1983 Hfrs), författare, fil.mag. 1934. C. var en produktiv och mångsidig författare som vid sidan av sitt författarskap verkade som pedagog. Han började som lyriker och utgav först diktsamlingarna Vinet och lägeln (1941) och Spegling (1943), men därefter en lång rad romaner och närmare hundra uppförda skådespel, med vilka han skapade sig en position som den första finlandssvenske dramatikern att räkna med efter Lybeck och Schildt. Hans pjäser för scen och radio har spelats i många länder. C:s romaner visar utan att vara några samhällsskildringar ofta motsättningen mellan vardagsmänniskor och socialt utestängda individer. Hans första prosaböcker, bl.a. de psykologiska romanerna Calibans dag (1948) och Intim journal (1951), präglades av en illusionslös pessimism, som återkom bl.a. i romanen Saltkaret (1963). Särlingsproblemet intresserade C. ofta.

I hans senare produktion var berättartonen och den underliggande livssynen ljusare, de skildrade gestalterna något mera alldagliga; t.ex. i den realistiska berättelsen om de två ungdomarna Seija och Jupp, som fyller romansviten Äggskalet (1972), Knappen (1974) och Livstycket (1976). Erhöll professors titel 1973. (L. Hamberg, W. C.: liv och verk, 1992)