Creutz, Gustaf Philip (född maj 1731 Anjala gård, död 30/10 1785 Stockholm), skald och diplomat. C. var en av epokens största skalder på svenska språket. Han växte upp på Malmgård i Pernå, studerade 1749-50 vid akademin i Åbo och blev 1751 tjänsteman vid kanslikollegiet i Stockholm, där han genom släktingars förmedling kom in vid hovet och blev kronprins Gustavs vän. Under denna tid i rikshuvudstaden, som varade fram till 1763, då han utnämndes till minister vid spanska hovet, inträdde C. i det litterära sällskapet Tankebyggarorden. Där blev han snart medelpunkten och väckte hänförelse framför allt med den pastorala versberättelsen Atis och Camilla, ett miniatyrepos skrivet i Rosseaus efterföljd och publicerat i sällskapets Witterhetsarbeten 1762. Han var 1766-83 sändebud i Paris och blev vid återkomsten till Sverige sistnämnda år kanslipresident och riksråd samt kansler för Uppsala universitet. (A. Hultin, G.F. C., 1913; G. Castrén, G.Ph. C., 1917, ny förk. uppl. 1949; L. Breitholtz, Studier i frihetstidens litteratur, 1956)