dagsverken

dagsverken. 1. Under medeltiden utfördes d. till krono-, kyrko- och frälsegods av landbönderna under respektive gods, medan d. till slotten utfördes av bönderna i slottslänet. De sistnämnda var vid sidan av skyldigheten att sända dagsverkare till slottens jordbruk pliktiga att delta i olika byggnadsarbeten. Kyrkor och prästgårdar byggdes med d. av socknens bönder. D. kunde från 1600-t. inlösas med pengar.

Den omfattande dagsverksskyldigheten var ett av de största missförhållandena inom torpväsendet som uppkom under 1700-t. Denna skyldighet började man begränsa först efter sekelskiftet 1900 genom lagstiftning, som dock strandade på olika faktorer. (Kulturhist. lexikon f. nordisk medeltid II, art. d.)

2. D. kallas även de insamlingar till förmån för u-länderna som sedan 1967 har anordnats i de finländska skolorna. Eleverna arbetar en dag på ett företag eller någon annan institution och donerar lönen för sitt dagsverke till insamlingen. Denna administreras numera av föreningen Dagsverke (Taksvärkki), Hfrs, gr. 1988, en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation med representanter för bl.a. skoleleverna, de studerande, fredsrörelsen och evangelisk-lutherska kyrkan. Medlen från dagsverksinsamlingarna har använts bl.a. till att bygga skolor, gräva brunnar och på olika sätt bistå barn i u-länder att leva ett människovärdigt liv.