Dietl, Edouard (1890-1944), tysk militär, generalöverste (1942). D. deltog som officer i första världskriget och var 1919 med om att kämpa ned det röda upproret i München. Han anslöt sig tidigt till nationalsocialistiska partiet och steg efter Hitlers maktövertagande 1933 snabbt i graderna. Vid krigsutbrottet 1939 kämpade han i Polen och ledde följande år operationerna i Narvikområdet.
Då Tyskland 1941 gick till angrepp mot Sovjetunionen ledde han en bergsarmékår i riktningen Murmansk och erövrade Petsamo. D., som var en av Hitlers mest betrodda fältherrar, fick vid ingången av 1942 befälet över den tyska Lapplandsarmén (sedermera 20. Bergsarmén) som skötte fronten n. om Ule träsk. På grund av sitt intagande och karismatiska väsen åtnjöt han stor respekt bland sina trupper och var ytterst uppskattad även bland den inhemska befolkningen. D. besökte i juni 1944 Hitler i Berchtesgaden för att dryfta läget och omkom under denna resa i en flygolycka. Legenden om att han föll offer för ett attentat som diktatorn arrangerat lever fortfarande i n. Finland. D. slapp därmed att ge order om att bränna Lappland, detta föll i stället på efterträdarens lott. (G-L. Dietl/K. Herrmann, General D., 1951; K. Herrmann, D., napapiirin kenraali, 1957)
Då Tyskland 1941 gick till angrepp mot Sovjetunionen ledde han en bergsarmékår i riktningen Murmansk och erövrade Petsamo. D., som var en av Hitlers mest betrodda fältherrar, fick vid ingången av 1942 befälet över den tyska Lapplandsarmén (sedermera 20. Bergsarmén) som skötte fronten n. om Ule träsk. På grund av sitt intagande och karismatiska väsen åtnjöt han stor respekt bland sina trupper och var ytterst uppskattad även bland den inhemska befolkningen. D. besökte i juni 1944 Hitler i Berchtesgaden för att dryfta läget och omkom under denna resa i en flygolycka. Legenden om att han föll offer för ett attentat som diktatorn arrangerat lever fortfarande i n. Finland. D. slapp därmed att ge order om att bränna Lappland, detta föll i stället på efterträdarens lott. (G-L. Dietl/K. Herrmann, General D., 1951; K. Herrmann, D., napapiirin kenraali, 1957)