Enonkoski, kommun i Södra Savolax ca 30 km n.o. om Nyslott, Östra Finlands region. Areal 306 km2, invånare 1 615 (2010).
Enonkoski omfattar ett av sjöar splittrat område på näset mellan Haukivesi och Orivesi, som står i förbindelse med varandra bl.a. genom Enonvesi, ett smalt vatten som delar kommunen i en nordlig och en sydlig del. I Enonvesi utfaller söderifrån Enonjoki, som vid Enonkoski kyrkby (750 inv. 2000) bildar Enonkoski fors (fallhöjd 4,3 m), där ett sågverk anlades redan på 1720-t. På orten arbetade 1877-1904 ett glasbruk, som efterträddes av en stor ångsåg med ca 150 anställda; den nedlades dock efter en förödande brand 1910 av ägaren, handelshuset Tichonoff i Viborg. Den industriella verksamheten har sedan dess varit obetydlig, med undantag av en nickelgruva, som upptogs 1980 av Outokumpu Oy och nedlades 1994 sedan malmen utvunnits. Av inrättningar kan nämnas Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets verksamhetsenhet för Saimenområdet. En evangelisk-luthersk klostergemenskap som erbjuder utomstående bl.a. inkvartering inrättades 1994.
En karelsk inflyttning började redan under tidig medeltid till området, som ursprungligen lydde under Novgorod men som redan långt före Täysinäfreden 1595 lades under svenskt välde. P.g.a. sitt läge invid insjöfarleden mellan Nyslott och Joensuu blev Enonkoski under 1800-talet ett centrum för tillverkning av pråmar och mindre fartyg. Det blev 1859 bruksförsamling under Kerimäki, var bönehusförsamling 1876-1909 och bildade sistnämnda år självständigt pastorat. Den nuv. träkyrkan invigdes 1886 (M. Schjerfbeck). (A. Mielonen, Vanhan Kerimäen historia, 1993)
Enonkoski omfattar ett av sjöar splittrat område på näset mellan Haukivesi och Orivesi, som står i förbindelse med varandra bl.a. genom Enonvesi, ett smalt vatten som delar kommunen i en nordlig och en sydlig del. I Enonvesi utfaller söderifrån Enonjoki, som vid Enonkoski kyrkby (750 inv. 2000) bildar Enonkoski fors (fallhöjd 4,3 m), där ett sågverk anlades redan på 1720-t. På orten arbetade 1877-1904 ett glasbruk, som efterträddes av en stor ångsåg med ca 150 anställda; den nedlades dock efter en förödande brand 1910 av ägaren, handelshuset Tichonoff i Viborg. Den industriella verksamheten har sedan dess varit obetydlig, med undantag av en nickelgruva, som upptogs 1980 av Outokumpu Oy och nedlades 1994 sedan malmen utvunnits. Av inrättningar kan nämnas Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets verksamhetsenhet för Saimenområdet. En evangelisk-luthersk klostergemenskap som erbjuder utomstående bl.a. inkvartering inrättades 1994.
En karelsk inflyttning började redan under tidig medeltid till området, som ursprungligen lydde under Novgorod men som redan långt före Täysinäfreden 1595 lades under svenskt välde. P.g.a. sitt läge invid insjöfarleden mellan Nyslott och Joensuu blev Enonkoski under 1800-talet ett centrum för tillverkning av pråmar och mindre fartyg. Det blev 1859 bruksförsamling under Kerimäki, var bönehusförsamling 1876-1909 och bildade sistnämnda år självständigt pastorat. Den nuv. träkyrkan invigdes 1886 (M. Schjerfbeck). (A. Mielonen, Vanhan Kerimäen historia, 1993)
Enonkoski. Trots sitt inlandsläge klassas Enonkoski som en skärgårdskommun, bl.a. tack vare sina totalt 840 km strandlinje. Karta: geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund