Eronen, Ella Siviä (f. 29/1 1900 Hfrs, d. där 9/10 1987), skådespelare. E. erhöll en mångsidig utbildning; var för ung för Svenska teatern när hon prövade in som 15-åring och studerade därefter dans (bl.a. för Maggie Gripenberg), sång, recitation och teaterkonst i hemlandet och utomlands. Hon inledde sin karriär som dansös och var 1935-36 knuten till Åbo svenska teater, där hon fick sitt genombrott i titelrollen i Anna Ringars, en dramatisering av Jarl Hemmers Fattiggubbens brud; gästspelade även i rollen på Svenska teatern i Hfrs.
E. var därefter 1939-50 och 1954-65 anställd vid Kansallisteatteri och gjorde talrika gästspel samt (från 1933) framträdanden vid egna recitations- och dansaftnar. Hon vann sina största framgångar i tragiska kvinnoroller inom det klassiska dramat och gjorde sig även känd som en framstående Strindbergtolkare. Legendariskt är hennes framträdande 11/2 1940 på Stockholms Stadion, där hon i 20 graders köld reciterade Vårt land på svenska och finska. E. spelade över 300 gånger i rollen som den ryska emigranten Sonja, som flytt undan revolutionen, i André Roussins komedi Lokomotivet (Veturi) i en bejublad föreställning på Kansallisteatteri 1973-76. Sitt 50-årsjubileum begick hon som Tokiga Grevinnan i Jean Girandoux pjäs med samma namn. Ett av sina sista framträdanden gjorde E. på Svenska teatern 1984-85 som en bejublad Sarah Bernhardt i John Murrels pjäs Solen och Jag. Erhöll professors titel 1977. (K. Jaantila, Loistava Ella, 1971; Kuin palava pensas: Ella Erosen runomaailma, red. A. Palmén, 1980; J. Nikula, Ella, 1998)
E. var därefter 1939-50 och 1954-65 anställd vid Kansallisteatteri och gjorde talrika gästspel samt (från 1933) framträdanden vid egna recitations- och dansaftnar. Hon vann sina största framgångar i tragiska kvinnoroller inom det klassiska dramat och gjorde sig även känd som en framstående Strindbergtolkare. Legendariskt är hennes framträdande 11/2 1940 på Stockholms Stadion, där hon i 20 graders köld reciterade Vårt land på svenska och finska. E. spelade över 300 gånger i rollen som den ryska emigranten Sonja, som flytt undan revolutionen, i André Roussins komedi Lokomotivet (Veturi) i en bejublad föreställning på Kansallisteatteri 1973-76. Sitt 50-årsjubileum begick hon som Tokiga Grevinnan i Jean Girandoux pjäs med samma namn. Ett av sina sista framträdanden gjorde E. på Svenska teatern 1984-85 som en bejublad Sarah Bernhardt i John Murrels pjäs Solen och Jag. Erhöll professors titel 1977. (K. Jaantila, Loistava Ella, 1971; Kuin palava pensas: Ella Erosen runomaailma, red. A. Palmén, 1980; J. Nikula, Ella, 1998)
Eronen, Ella. En av 1900-talets största scenbegåvningar i Finland, spelade både på finska och svenska. Vid sidan av teaterarbetet uppträdde E. i ett halvt sekel med egna recitationsaftnar och -turnéer. Foto. Museiverket.