Etseri, fi. Ähtäri, stad i Södra Österbotten mellan Seinäjoki och Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 805 km2, invånare 6 412 (2011).
Etseri utbreder sig kring de stora källsjöarna vid Ähtäristråten, som är den västligaste av Kumo älvs källflöden och rinner till Virdois. Staden gränsar i v. till Suomenselkä och uppvisar typiska mellanfinländska terrängförhållanden. Den kuperade skogsbygden når vid sjön Ähtärinjärvi (längd 26 km, bredd 4,5 km, areal 45,7 km²; delvis i Lehtimäki) 230 m ö.h. Bebyggelsen är koncentrerad till sjöbygden i s., medan det bl.a. i n. och n.o. finns områden med ödemarkskaraktär.
Österbottniska stambanan är dragen genom Etseri. Utmed den ligger några samhällen, bl.a. centraltätorten(4 100 inv. 2000), Myllymäki (370 inv.) och bruksorten Inha; där grundade Gustaf Wasastjerna från Östermyra 1842 ett sedermera av Oy Fiskars Ab förvärvat (1917) och fusionerat (1943) järnbruk, som 2003 sysselsatte 200 personer med tillverkning av bl.a. aluminiumbåtar av märket Buster. I staden finns även en annan tillverkare av aluminiumbåtar, Silver-veneet (gr. 1990, 50 anst. 2003), och Tankki Oy, gr. 1967, 70 anst. 2003, som tillverkar tankar i rostfritt stål. Därtill finns bl.a. möbel- och plastindustri.
Staden har under de senaste decennierna satsat mycket på turismen, bl.a. genom att anlägga en djurpark (invigd 1973, presenterar den inhemska faunan i barrskogsregionen, ca 65 arter) och genom sitt ursprungliga delägarskap i hotell Mesikämmen (T.&T. Suomalainen, 1976), som numera drivs av Scandic Hotel-kedjan. Djurparken är idag en av landsdelens förnämsta attraktioner och hade ca 130 000 besökare 2001. Försvarsmakten har en stor vapen- och ammunitionsdepå i Inha. Av övriga inrättningar kan nämnas Tuomarniemi forstinstitut, gr. 1903.
Fast bosättning uppstod i trakten i slutet av 1500-talet. Etseri blev kapell under Ruovesi 1657 och bildade egen församling 1859; tegelkyrka, uppförd 1937 (B. Liljequist). Stad blev Etseri 1986. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1969-89; E. Nyyssölä, Entisestä Ähtäristä, 1924, 2:a uppl. 1976; Vanhaa Ähtäriä, 1951; J. Viertola, Ähtärin historia 1918-1980, 1989; R. Hahne, Inhan ruukkiyhdyskunta 1833-1964, 1994; Ylävesille Ähtäriin, 1996)
Etseri utbreder sig kring de stora källsjöarna vid Ähtäristråten, som är den västligaste av Kumo älvs källflöden och rinner till Virdois. Staden gränsar i v. till Suomenselkä och uppvisar typiska mellanfinländska terrängförhållanden. Den kuperade skogsbygden når vid sjön Ähtärinjärvi (längd 26 km, bredd 4,5 km, areal 45,7 km²; delvis i Lehtimäki) 230 m ö.h. Bebyggelsen är koncentrerad till sjöbygden i s., medan det bl.a. i n. och n.o. finns områden med ödemarkskaraktär.
Österbottniska stambanan är dragen genom Etseri. Utmed den ligger några samhällen, bl.a. centraltätorten(4 100 inv. 2000), Myllymäki (370 inv.) och bruksorten Inha; där grundade Gustaf Wasastjerna från Östermyra 1842 ett sedermera av Oy Fiskars Ab förvärvat (1917) och fusionerat (1943) järnbruk, som 2003 sysselsatte 200 personer med tillverkning av bl.a. aluminiumbåtar av märket Buster. I staden finns även en annan tillverkare av aluminiumbåtar, Silver-veneet (gr. 1990, 50 anst. 2003), och Tankki Oy, gr. 1967, 70 anst. 2003, som tillverkar tankar i rostfritt stål. Därtill finns bl.a. möbel- och plastindustri.
Staden har under de senaste decennierna satsat mycket på turismen, bl.a. genom att anlägga en djurpark (invigd 1973, presenterar den inhemska faunan i barrskogsregionen, ca 65 arter) och genom sitt ursprungliga delägarskap i hotell Mesikämmen (T.&T. Suomalainen, 1976), som numera drivs av Scandic Hotel-kedjan. Djurparken är idag en av landsdelens förnämsta attraktioner och hade ca 130 000 besökare 2001. Försvarsmakten har en stor vapen- och ammunitionsdepå i Inha. Av övriga inrättningar kan nämnas Tuomarniemi forstinstitut, gr. 1903.
Fast bosättning uppstod i trakten i slutet av 1500-talet. Etseri blev kapell under Ruovesi 1657 och bildade egen församling 1859; tegelkyrka, uppförd 1937 (B. Liljequist). Stad blev Etseri 1986. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1969-89; E. Nyyssölä, Entisestä Ähtäristä, 1924, 2:a uppl. 1976; Vanhaa Ähtäriä, 1951; J. Viertola, Ähtärin historia 1918-1980, 1989; R. Hahne, Inhan ruukkiyhdyskunta 1833-1964, 1994; Ylävesille Ähtäriin, 1996)
Etseri. Staden är känd främst som hemvist för den på 1970-talet anlagda djurparken. Karta Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.