Europeiska kommissionen är EU:s verkställande organ. Kommissionens ordförande och ledamöter utses av medlemsstaterna och godkänns av Europaparlamentet. Antalet kommissionsledamöter är 27, en från varje medlemsland. Kommissionärerna har olika ansvarsområden fördelade emellan sig. Ordförande är f.n. José manuel Barroso och finländsk ledamot Olli Rehn, med ansvar för EU:s utvidningsffrågor.
Kommissionen är den centrala instansen inom EU:s förvaltning, den har initiativrätt till lagstiftning (förslagen läggs fram inför parlamentet och rådet), och övervakar efterlevnaden av de europeiska rättsakterna (direktiv, förordningar, beslut), budgeten och de program som antagits av parlamentet och rådet. Kommissionen övervakar tillsammans med EG-domstolen att gemenskapsrätten följs. I internationella sammanhang förhandlar kommissionen om internationella avtal, framför allt inom handel och samarbete.
Kommissionen har utvecklats och förändrats i takt med att den europeiska integrationsprocessen fortskridit från Kol- och stålgemenskapen på 1950-t. till dagens EU. Europeiska enhetsakten från 1986, Maastrichtfördraget och Amsterdamfördraget befäster och utvidgar EU:s mandat och kommissionens ansvar till nya områden. Till dessa hör miljö, utbildning, hälsa, konsumentfrågor, transeuropeiska nätverk (TEN), forskning och utveckling, kultur, och sist men inte minst den ekonomiska och monetära unionen. (Joachim Mickwitz)
Kommissionen är den centrala instansen inom EU:s förvaltning, den har initiativrätt till lagstiftning (förslagen läggs fram inför parlamentet och rådet), och övervakar efterlevnaden av de europeiska rättsakterna (direktiv, förordningar, beslut), budgeten och de program som antagits av parlamentet och rådet. Kommissionen övervakar tillsammans med EG-domstolen att gemenskapsrätten följs. I internationella sammanhang förhandlar kommissionen om internationella avtal, framför allt inom handel och samarbete.
Kommissionen har utvecklats och förändrats i takt med att den europeiska integrationsprocessen fortskridit från Kol- och stålgemenskapen på 1950-t. till dagens EU. Europeiska enhetsakten från 1986, Maastrichtfördraget och Amsterdamfördraget befäster och utvidgar EU:s mandat och kommissionens ansvar till nya områden. Till dessa hör miljö, utbildning, hälsa, konsumentfrågor, transeuropeiska nätverk (TEN), forskning och utveckling, kultur, och sist men inte minst den ekonomiska och monetära unionen. (Joachim Mickwitz)