Evijärvi, kommun i landskapet Södra Österbotten ca 50 km s.o. om Nykarleby, Västra och Inre Finlands region. Areal 354 km2, invånare 2 755 (2010).
Evijärvi är beläget inom den småkuperade sydösterbottniska sjöregionen och utbreder sig kring den synnerligen fiskrika, av öar uppfyllda sjön med samma namn, som fungerar som genomströmningsbassäng för vattnet från Lappajärvi (Esse å). Vid sjöns s. strand ligger Evijärvi kyrkby (1 070 inv. 2000). I kommunen finns bl.a. trä-, plast-, metall- och livsmedelsindustri. Pälsdjursuppfödningen har på senare år blivit en betydande näring. Bland sevärdheter märks Väinögården (Väinöntalo), ett friluftsmuseum med allmogebyggnader från 1600- o. 1700-talen, invigt 1960.
Evijärvi var befolkat av samer in på medeltiden, då det anslöts till Pedersöre storsocken och erhöll sina första nybyggare, som var svensktalande. Den svenska kolonisationen (som lämnat spår bl.a. i ortnamnen) fortgick till 1600-talet, men under detta århundrade blev savolaxare, som flyttat in över den stora landryggen i s.o., det dominerande befolkningselementet. Evijärvi blev kapell under Lappajärvi 1760 och bildade egen församling 1865; träkyrka, uppförd 1759 (A. Hakola, ombyggd 1887, H. Kuorikoski). (Järviseudun historia 1-3, 1983-90)
Evijärvi är beläget inom den småkuperade sydösterbottniska sjöregionen och utbreder sig kring den synnerligen fiskrika, av öar uppfyllda sjön med samma namn, som fungerar som genomströmningsbassäng för vattnet från Lappajärvi (Esse å). Vid sjöns s. strand ligger Evijärvi kyrkby (1 070 inv. 2000). I kommunen finns bl.a. trä-, plast-, metall- och livsmedelsindustri. Pälsdjursuppfödningen har på senare år blivit en betydande näring. Bland sevärdheter märks Väinögården (Väinöntalo), ett friluftsmuseum med allmogebyggnader från 1600- o. 1700-talen, invigt 1960.
Evijärvi var befolkat av samer in på medeltiden, då det anslöts till Pedersöre storsocken och erhöll sina första nybyggare, som var svensktalande. Den svenska kolonisationen (som lämnat spår bl.a. i ortnamnen) fortgick till 1600-talet, men under detta århundrade blev savolaxare, som flyttat in över den stora landryggen i s.o., det dominerande befolkningselementet. Evijärvi blev kapell under Lappajärvi 1760 och bildade egen församling 1865; träkyrka, uppförd 1759 (A. Hakola, ombyggd 1887, H. Kuorikoski). (Järviseudun historia 1-3, 1983-90)