Fabritius, Johan Christian

Fabritius, Johan Christian Sergei (f. 29/5 1890 Moskva, d. 2/11 1946 Hfrs), fortifikationsofficer, överstelöjtnant (1936). F. fick sin militära utbildning huvudsakligen i S:t Petersburg och tjänstgjorde under första världskriget i de ryska ingenjörstrupperna och deltog i flera strider i Ostpreussen, Karpaterna och Galizien. Han återvände till hemlandet 1917 och utnämndes till polismästare i Raumo. Han förde 1918 befälet över den s.k. Nystadskåren på Åland och var senare bataljonskommendör vid Satakuntafronten. F. var 1919 chef för krigsministeriets befästningsavdelning och 1935-38 tf. chef vid generalstabens befästningsavdelning. Han planerade en stor del av de befästningsverk som uppfördes vid östgränsen, Ladoga och Finska vikens kust under tiden mellan de båda världskrigen och har därför kallats "Mannerheimlinjens fader".

F. var politiskt aktiv i de finlandssvenska högerkretsarna före och under andra världskriget. I januari 1945, efter Finlands vapenstillestånd med Sovjetunionen, företog han en djärv färd med en tysk ubåt till Tyskland för att utröna om detta land fortfarande var att räkna med i kampen mot bolsjevismen. Sedan F. vid underhandlingar med bl.a. Ernst Kaltenbrunner i Berlin konstaterat att detta inte var fallet, flögs han av ett tyskt plan tillbaka till hemlandet och hoppade med fallskärm. Efter någon tid infångades han dock av den röda statspolisen; avled under bevakning på sjukhus. Utgav bl.a. memoarer från första världskriget, Mitt vittnesmål (1932) och Barndom kring sekelskiftet (1945).