fästingburna sjukdomar, sjukdomar överförda genom fästingbett. I Finland förekommande f. är fästingburen encefalit (Kumlingesjuka) som orsakas av ett flavivirus och borrelios (Lyme-borrelios), en bakteriesjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi. Båda sjukdomarna överförs av fästingen Ixodes ricinus.
Fästingburet encefalitvirus ger en infektion som först har influensaliknande karaktär och därefter kan orsaka hjärninflammation. I allmänhet ger sjukdomen endast relativt lindriga symptom i form av huvudvärk och feber, men den kan också vara svår och yttrar sig då i förlamningar, hörselnedsättning och balansrubbning, svår huvudvärk och långvarig trötthet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet. Ett vaccin baserat på avdödat virus finns tillgängligt. Sjukdomen påträffas på Åland och i den åboländska skärgården. På dessa endemiska områden har ca 0,4 % av fästingarna konstaterats vara bärare av viruset. Enstaka fall har påträffats inom ett litet område i s.ö. Finland och i trakten av Karleby. Under perioden 1995-2002 har man diagnostiserat 10-40 fall årligen av fästingburen encefalit i Finland. Diagnosen ställs genom antikroppstest.
Det typiska symptomet vid tidig borrelios är ett ringformigt utslag som sprider sig cirkulärt kring fästingbettet. Därefter kan olika organ påverkas. Ledinflammation och hjärnhinneinflammation är vanliga symptom och inflammation av hjärtat kan förekomma. Hos en liten del av de infekterade personerna blir ledsjukdomen kronisk. Ansiktsmuskelförlamning är ett vanligt symptom och ögoninflammationer uppträder också. Kronisk borrelios diagnostiseras genom antikroppstest och vid behov genom att påvisa DNA från spiroketerna. Sjukdomen förekommer främst på Åland och i skärgårdsområdet, men den kan påträffas i hela s. och mell. Finland. På de områden som undersökts har i medeltal 32 % av fästingarna varit bärare av Borrelia. I Finland infekteras årligen 2 000-3 000 personer av Borrelia. Största delen av dem får endast hudutslag, men hos 300-900 personer årligen sprider sig infektionen till andra organ. Tidig borrelios som begränsar sig till huden behandlas med en två veckors antibiotikakur. För framgångsrik behandling av kronisk sjukdom krävs längre antibiotikakurer. I Europa finns tillsvidare inget vaccin mot borrelios tillgängligt. (Tom Pettersson)
Fästingburet encefalitvirus ger en infektion som först har influensaliknande karaktär och därefter kan orsaka hjärninflammation. I allmänhet ger sjukdomen endast relativt lindriga symptom i form av huvudvärk och feber, men den kan också vara svår och yttrar sig då i förlamningar, hörselnedsättning och balansrubbning, svår huvudvärk och långvarig trötthet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet. Ett vaccin baserat på avdödat virus finns tillgängligt. Sjukdomen påträffas på Åland och i den åboländska skärgården. På dessa endemiska områden har ca 0,4 % av fästingarna konstaterats vara bärare av viruset. Enstaka fall har påträffats inom ett litet område i s.ö. Finland och i trakten av Karleby. Under perioden 1995-2002 har man diagnostiserat 10-40 fall årligen av fästingburen encefalit i Finland. Diagnosen ställs genom antikroppstest.
Det typiska symptomet vid tidig borrelios är ett ringformigt utslag som sprider sig cirkulärt kring fästingbettet. Därefter kan olika organ påverkas. Ledinflammation och hjärnhinneinflammation är vanliga symptom och inflammation av hjärtat kan förekomma. Hos en liten del av de infekterade personerna blir ledsjukdomen kronisk. Ansiktsmuskelförlamning är ett vanligt symptom och ögoninflammationer uppträder också. Kronisk borrelios diagnostiseras genom antikroppstest och vid behov genom att påvisa DNA från spiroketerna. Sjukdomen förekommer främst på Åland och i skärgårdsområdet, men den kan påträffas i hela s. och mell. Finland. På de områden som undersökts har i medeltal 32 % av fästingarna varit bärare av Borrelia. I Finland infekteras årligen 2 000-3 000 personer av Borrelia. Största delen av dem får endast hudutslag, men hos 300-900 personer årligen sprider sig infektionen till andra organ. Tidig borrelios som begränsar sig till huden behandlas med en två veckors antibiotikakur. För framgångsrik behandling av kronisk sjukdom krävs längre antibiotikakurer. I Europa finns tillsvidare inget vaccin mot borrelios tillgängligt. (Tom Pettersson)