Fagerö

Fagerö. 1. fi. Kaunissaari, ö i Finska viken (Pyttis kn), 15 km s.v. om Kotka, bebodd sedan 1400-talet. Längd 3,7 km, bredd 1,7 km. Fagerö, som har en för den östfinländska skärgården unik vegetation och topografi, är en långsträckt ö med två lagunliknande vikar i s. ändan. Den är p.g.a. sin pittoreska fiskarbebyggelse och sina goda sandstränder ett omtyckt utflyktsmål och populär även som semesterort. Ett skärgårdsmuseum är sommartid öppet i fiskarbyn på öns sydsida. Fagerö gränsar i s. till Östra Finska vikens nationalpark.

2. fi. Kaunissaari, ö i Finska viken (Sibbo kn), "Sibbo Fagerö", 15 km s.o. om Nordsjö, längd 2 km, bredd 800 m. Ön ägs sedan 1959 av Hfrs stad och är ett omtyckt utflyktsmål.

3. Ö i Ingå, vid Porkalafjärden; har formen av en triangel med spetsen riktad mot n.v., består av sand och kullersten, längd 1,7 km, bredd 900 m. Största delen av ön ägs sedan medeltiden (1434) av Ingå kyrka. I mitten av december 1944 gick två tyska jagare på minor ute i Finska viken, varvid uppskattningsvis 500 man omkom vid explosionerna eller drunknade i det iskalla vattnet; det 70-tal som räddades råkade i sovjetisk krigsfångenskap. 187 lik från en massgrav på Fagerö överfördes på 1960-talet till en begravningsplats för tyska soldater i Furumo, Vanda. N. delen av ön på 32 ha arrenderas sedan 1999 av Föreningen Nylands friluftsområden. (H. Ruin, Hem till sommaren, 1960)