fjärding. 1. fi. nelikko, gammalt rymdmått i svenska riket, för torra varor = 1/8 tunna = 18,3 l, för våta varor = 1/4 tunna = 31,4 l, senare 30 l, numera inofficiellt 28 kg.
2. F. var mot slutet av medeltiden benämning på en administrativ territoriell enhet. En f. var mindre än socknen och förekom i Tavastehus, Borgå, Viborgs, Nyslotts och Korsholms län, delvis även i Kumogårds län. F. motsvarades i Raseborgs och i Åbo län av bol, på Åland av marklag och i en del av Kumogårds län av tridung. Varje socken hade vanligen fyra f., vilka i sin tur indelades i byar, utom i Viborgs och i Nyslotts län, där motsvarande term var nötslag resp. tionde. Under den tid beskattningen var kollektiv, levererade f. gemensamt skatt. Tjänsteförrättare i f. var fjärdingsmannen, som valdes bland bönderna. Titeln fjärdingsman, som senare innehades av underordnade polismän på landsbygden, avskaffades i Finland 1891. (Kulturhist. lexikon f. nordisk medeltid IV, art. Fjerding)
2. F. var mot slutet av medeltiden benämning på en administrativ territoriell enhet. En f. var mindre än socknen och förekom i Tavastehus, Borgå, Viborgs, Nyslotts och Korsholms län, delvis även i Kumogårds län. F. motsvarades i Raseborgs och i Åbo län av bol, på Åland av marklag och i en del av Kumogårds län av tridung. Varje socken hade vanligen fyra f., vilka i sin tur indelades i byar, utom i Viborgs och i Nyslotts län, där motsvarande term var nötslag resp. tionde. Under den tid beskattningen var kollektiv, levererade f. gemensamt skatt. Tjänsteförrättare i f. var fjärdingsmannen, som valdes bland bönderna. Titeln fjärdingsman, som senare innehades av underordnade polismän på landsbygden, avskaffades i Finland 1891. (Kulturhist. lexikon f. nordisk medeltid IV, art. Fjerding)