flickskolor . 1700-talets upplysningstid förde med sig tankar om kvinnobildning, i Europa och USA grundades i slutet på 1700-t. f. Utbildningen var riktad till ståndspersoner och koncentrerades till städerna. 1786 grundades den första flickskolan i det svenska riket, i Göteborg. I Viborg, som då tillhörde Ryssland, grundades 1788 en flickklass i anslutning till tyska gossskolan; den avskildes 1805 till en självständig flickskola, Töchterschule. I samma stad grundades 1807 en ettårig Mädchenschule. Liknande skolor, alla med tyska som undervisningsspråk, grundades även i Fredrikshamn, Kexholm och Nyslott.
I Finland fanns i de större städerna sedan 1600-t. privata flickpensioner, där flickorna erhöll undervisning i språk, musik, teckning och sömnad - bland dessa märks i början av 1800-t. Sara Wacklins pension i Åbo. 1793 anklagade Jakob Tengström i Åbo Tidningar flickpensionerna för att sprida skenbar bildning, flärd och fåfänga. Den första egentliga flickskolan i Finland, en svenskspråkig privat skola, grundades 1835 i Hfrs av Odert Gripenberg. En debatt om kvinnobildning uppstod, vilket medförde att f. upptogs i 1843 års skolordning. Följande år inledde de statliga fruntimmersskolorna i Hfrs och Åbo sin verksamhet. Också privata f. grundades på olika håll i landet, speciellt sedan 1856 års skolordning trätt i kraft. I 1872 års förordning ströks stadgandet att endast döttrar till ståndspersoner hade tillträde till statens f. Undervisningsspråket i de fyra statliga skolorna på denna tid var svenska. Privata finskspråkiga f. grundades 1864 i Jyväskylä och 1869 i Hfrs. En debatt om flicklyceer, d.v.s. en skolform som ledde till universitetsstudier fördes i mitten på seklet, och 1870 avlade Maria Tschetschulin som första kvinna studentexamen.
Under 1900-t. utvecklades f. mot att i sin undervisning och sina läroplaner allt mer motsvara pojkskolorna. Från 1915 förelåg inga principiella hinder för kvinnor att studera vid universitetet, och samskolor blev härefter vanligare. F. levde kvar fram till början av 1970-t., då grundskolan ersatte de gamla privata läroverken. (G. Dahl, Fruntimmersskolan i Viborg 1788-1905, 1905; B.F. Godenhjelm, Suomalaisen naissivistyksen työmailta, 1912; Helsingin suomalainen tyttökoulu 1869-1919, 1919; L. Ketonen, Suomen tyttöoppikoulut autonomian aikakaudella, 1977)
I Finland fanns i de större städerna sedan 1600-t. privata flickpensioner, där flickorna erhöll undervisning i språk, musik, teckning och sömnad - bland dessa märks i början av 1800-t. Sara Wacklins pension i Åbo. 1793 anklagade Jakob Tengström i Åbo Tidningar flickpensionerna för att sprida skenbar bildning, flärd och fåfänga. Den första egentliga flickskolan i Finland, en svenskspråkig privat skola, grundades 1835 i Hfrs av Odert Gripenberg. En debatt om kvinnobildning uppstod, vilket medförde att f. upptogs i 1843 års skolordning. Följande år inledde de statliga fruntimmersskolorna i Hfrs och Åbo sin verksamhet. Också privata f. grundades på olika håll i landet, speciellt sedan 1856 års skolordning trätt i kraft. I 1872 års förordning ströks stadgandet att endast döttrar till ståndspersoner hade tillträde till statens f. Undervisningsspråket i de fyra statliga skolorna på denna tid var svenska. Privata finskspråkiga f. grundades 1864 i Jyväskylä och 1869 i Hfrs. En debatt om flicklyceer, d.v.s. en skolform som ledde till universitetsstudier fördes i mitten på seklet, och 1870 avlade Maria Tschetschulin som första kvinna studentexamen.
Under 1900-t. utvecklades f. mot att i sin undervisning och sina läroplaner allt mer motsvara pojkskolorna. Från 1915 förelåg inga principiella hinder för kvinnor att studera vid universitetet, och samskolor blev härefter vanligare. F. levde kvar fram till början av 1970-t., då grundskolan ersatte de gamla privata läroverken. (G. Dahl, Fruntimmersskolan i Viborg 1788-1905, 1905; B.F. Godenhjelm, Suomalaisen naissivistyksen työmailta, 1912; Helsingin suomalainen tyttökoulu 1869-1919, 1919; L. Ketonen, Suomen tyttöoppikoulut autonomian aikakaudella, 1977)
flickskolor. Gruppbild tagen i Svenska fruntimmersskolan i Åbo, februari 1892. Foto: Åbo Akademis Bildsamlingar.
Klass 5 vid privata svenska flickslolan i Fredrikshamn fotograferad 1897. Stående fr.v. Hedda Nordström, Lempi Bärlund och Hanna Bask, sittande fr. v. Helmi Helminen, Pauline Koch, Anna Weiss och Josefina Nordberg. Foto: Museiverket.