Flygkrigsskolan, Kauhava, militär undervisningsanstalt, gr. 1929, med rötter i Åbo och Sandhamn 1918. Dess huvudsakliga uppgift är att ge flygvapnets personal och reserv primär flygutbildning och därtill handha den yrkesmässiga allmänna grundskolningen och fortbildningen av flygvapnets personal på flera nivåer, flyginstruktörerna medräknade.
Under krigsåren 1939-45 utbildade F. ca niohundra stridspiloter. En ny era i dess historia inleddes 1960, då startbanan (2 700 m) permanentbelagdes och det första jetskolplanet Fouga Magistèr togs i bruk. F. ger idag primärskolning (9 mån., värnplikt), efter vilken vederbörande kan söka till en fortsättningskurs (4 mån.) och därefter till kadettkursen (4 år/160 studieveckor), av vilken en del anordnas i Kauhava och som ger stridsflygarbehörighet. Materielen består av Vinka- och Hawkplan. Flygbasen i Kauhava har ett av landets mest trafikerade flygfält. Årsdag 1/10. (M. Peltonen, Ilmasotakoulun historia 1918-1980, 1993)
Under krigsåren 1939-45 utbildade F. ca niohundra stridspiloter. En ny era i dess historia inleddes 1960, då startbanan (2 700 m) permanentbelagdes och det första jetskolplanet Fouga Magistèr togs i bruk. F. ger idag primärskolning (9 mån., värnplikt), efter vilken vederbörande kan söka till en fortsättningskurs (4 mån.) och därefter till kadettkursen (4 år/160 studieveckor), av vilken en del anordnas i Kauhava och som ger stridsflygarbehörighet. Materielen består av Vinka- och Hawkplan. Flygbasen i Kauhava har ett av landets mest trafikerade flygfält. Årsdag 1/10. (M. Peltonen, Ilmasotakoulun historia 1918-1980, 1993)