förenings- och säkerhetsakten

förenings- och säkerhetsakten, grundlag, genomdriven på riksdagen 21/2 1789 av Gustav III med stöd av de ofrälse stånden, som i akten tillförsäkrades vissa privilegier medan adelns privilegier begränsades. Bakgrunden till f. var kungens konflikt med adelsståndet och den opposition som under det ryska kriget 1788-90 försökte kringskära kungamakten. Genom f. fick kungen ensam bestämmanderätt i utrikes- och inrikesärenden, i frågor om krig och fred samt högsta inseende över lag och rätt. Riksrådet vars inflytande minskat redan genom regeringsformen 1772 avvecklades helt. Rådets justitierevision ombildades till en högsta domstol. F. antogs av de ofrälse stånden 21/2 1789 och förklarades som gällande lag. Adelsståndet antog f. först på riksdagen 1800. F. blev särskilt betydelsefull för Finland, då den fortfor att gälla under hela den ryska tiden och upphävdes i sina huvuddrag först 1919. Den gällde i Sverige endast till 1809 då en ny regeringsform antogs. (Henrika Tandefelt)