folkets hus, fastighet som inrymmer samlings- och expeditionslokaler för arbetarorganisationer. F. har även spelat en framträdande roll som härdar för kultur, bl.a. amatörteaterverksamhet.
Sedan slutet av 1800-t. torde totalt inemot ettusen f. ha uppförts. Åbo arbetarförening fick 1889 landets första f. Det första på egen hand byggda f. tillkom 1893 i Nyslott. Det ståtligaste huset uppfördes i Hfrs enligt ritningar av Karl Lindahl; det stod färdigt 1907.
Antalet f. växte stadigt fram till 1916, då en toppunkt nåddes med 940 f. Under kriget 1918 brändes ett flertal f. Husen beslagtogs sedan av myndigheterna, men återlämnades 1919. Genom den ideologiska delningen av arbetarrörelsen på 1920-t. kom ca 200 f. att tillhöra föreningar som stod till vänster om socialdemokratin. Dessa hus stängdes under Lapporörelsens tid på 1930-t., varefter en del överläts till socialdemokratiska och en del till borgerliga föreningar. De sistnämnda återlämnades efter andra världskriget till arbetarrörelsen med stöd av en 1946 stiftad lag. Under efterkrigsåren förlorade socialdemokraterna ett stort antal f. till folkdemokratiska föreningar; i socialdemokraternas ägo kvarstår i dag (2004) ca 300 f.
Nya f. byggdes fram till 1980-t. fortfarande i städer och större tätorter, men de har ofta nya, affärsinriktade funktioner. Sedan 1978 har riksdagen intagit ett årligt anslag för iståndsättning av f. och andra föreningshus i statsbudgeten. (J. Hakulinen, Työväentalokysymys, 1955; O. Havuaho, Työväentalo Suomessa: lähtökohtia työväentalokysymykseen, 1982; O. Hurri/V. Marttala-Hurri, Työn ja aatteen talot: työväentalojen historiaa Uudellamaalla, 1997; T. Huttula, Nauloilla laadittu laki: työväentalojen sulkemiset 1929-1932, 2000; S. Haila, Paasitornin tarina, 2001; A.-M. Halme/L. Pakkala, Yhdessä rakennetut-Suomalaiset seurantalot, 2008)
Sedan slutet av 1800-t. torde totalt inemot ettusen f. ha uppförts. Åbo arbetarförening fick 1889 landets första f. Det första på egen hand byggda f. tillkom 1893 i Nyslott. Det ståtligaste huset uppfördes i Hfrs enligt ritningar av Karl Lindahl; det stod färdigt 1907.
Antalet f. växte stadigt fram till 1916, då en toppunkt nåddes med 940 f. Under kriget 1918 brändes ett flertal f. Husen beslagtogs sedan av myndigheterna, men återlämnades 1919. Genom den ideologiska delningen av arbetarrörelsen på 1920-t. kom ca 200 f. att tillhöra föreningar som stod till vänster om socialdemokratin. Dessa hus stängdes under Lapporörelsens tid på 1930-t., varefter en del överläts till socialdemokratiska och en del till borgerliga föreningar. De sistnämnda återlämnades efter andra världskriget till arbetarrörelsen med stöd av en 1946 stiftad lag. Under efterkrigsåren förlorade socialdemokraterna ett stort antal f. till folkdemokratiska föreningar; i socialdemokraternas ägo kvarstår i dag (2004) ca 300 f.
Nya f. byggdes fram till 1980-t. fortfarande i städer och större tätorter, men de har ofta nya, affärsinriktade funktioner. Sedan 1978 har riksdagen intagit ett årligt anslag för iståndsättning av f. och andra föreningshus i statsbudgeten. (J. Hakulinen, Työväentalokysymys, 1955; O. Havuaho, Työväentalo Suomessa: lähtökohtia työväentalokysymykseen, 1982; O. Hurri/V. Marttala-Hurri, Työn ja aatteen talot: työväentalojen historiaa Uudellamaalla, 1997; T. Huttula, Nauloilla laadittu laki: työväentalojen sulkemiset 1929-1932, 2000; S. Haila, Paasitornin tarina, 2001; A.-M. Halme/L. Pakkala, Yhdessä rakennetut-Suomalaiset seurantalot, 2008)
Folkets hus i Solberg, Ingå. Foto: Henrik Ekberg.