fornborgar

fornborgar i Finland påminner mycket om dem som förekommer på det svenska fastlandet, men uppvisar även en del östbaltiska drag. F. har uppförts på berg och åskrön och försetts med vallar av sten eller jordblandad sten, vilkas utsida är brant och ofta mycket högre än den från murkrönet inåtsluttande insidan. I Savolax finns några f. med rätt väl bevarade murar, men i s. Finland har vallarna i regel rasat. Ibland saknas egentlig vall, fastän terrängen nog skulle kräva en sådan. Överbyggnaden har då uppförts direkt på marken, som ibland varit stenlagd. Vallarna har troligen uppburit timrade överbyggnader; spår av palissader finns däremot inte. Byggnaderna i de finländska f. var i regel rätt små.

F. förekommer främst i bygderna från yngre järnåldern. Vid utgrävningar i Vammala stad sommaren 1970 påträffades Finlands hittills äldsta kända f., daterad till sen stenålder. F.n. känner man till 6 f. på Åland, ca 30 i Egentliga Finland, 8 i Nyland, 4 i nedre Satakunta, 20 i övre Satakunta och Tavastland och 4 i Savolax. Det vanligaste ortnamnet som anger förekomsten av en f. är Linnamäki (Borgbacken), men även andra namn med sammansättningsleden -linna eller -borg förekommer. Några f. i s. Tavastland har tillsammans bildat ett enhetligt försvarssystem och varit centra för såväl försvar som signalväsen; det senare kan ha kompletterats med vårdkasberg. Vissa f., såsom Vanhalinna i Lundo och Haga i Janakkala har senare byggts om till medeltida borgar, i vilka murbruk använts. (Hj. Appelgren, Suomen muinaislinnat, 1891; J. Rinne, Suomen keskiaikaiset mäkilinnat 1, 1914; J. Luoto, Liedon Vanhanlinnan mäkilinna, 1984; J-P. Taavitsainen, Ancient hillforts of Finland, 1990)