Frihetskrigets frontmannaförbund, fi. Rintamamiesten liitto, extremhögerbetonad veteranorganisation för deltagare i kriget 1918 på den vita sidan, gr. 1929. F. var en produkt av den politiska mobilisering på högerkanten som ägde rum i slutet av 1920-t. och kan under sina första år betraktas som en stödorganisation för Lapporörelsen. Efter 1932 deltog F. inte längre lika aktivt i utomparlamentarisk påtryckningsverksamhet. I stället började man ägna det sociala arbetet bland veteranerna större uppmärksamhet. Vid vinterkrigets utbrott hade förbundet inemot 23 000 medlemmar i drygt 200 lokalavdelningar. Det utgav tidskrifterna Rintamamies (från 1930) och Frontmannen (från 1934). Organisationen döptes sommaren 1940 om till Frontmannaförbundet (fi. Rintamamiesliitto) i ett - till stor del fåfängt - försök att appellera även till veteranerna från vinterkriget. Då SS-bataljonen återvände till Finland sommaren 1943 anslöt sig den förening SS-veteranerna bildade till Frontmannaförbundet.
Förbundet hörde till de organisationer som upplöstes enligt stipulationerna i vapenstilleståndet med Sovjetunionen i september 1944. Enskilda medlemmar var efter detta engagerade i den "motståndsrörelse" som Tyskland med ringa framgång försökte bygga upp i Finland för få landet att fortsätta kampen på dess sida. (M. Uola, Rintamamiesten liitto 1929-1944, 1988)
Förbundet hörde till de organisationer som upplöstes enligt stipulationerna i vapenstilleståndet med Sovjetunionen i september 1944. Enskilda medlemmar var efter detta engagerade i den "motståndsrörelse" som Tyskland med ringa framgång försökte bygga upp i Finland för få landet att fortsätta kampen på dess sida. (M. Uola, Rintamamiesten liitto 1929-1944, 1988)