frimärken och filateli. Finlands första f. utkom år 1856, valörerna var 5 och 10 kopek, och de hade den finska lejonskölden i en oval ram som motiv. Det finska lejonet utgjorde ända fram till 1980-t. motivet på våra små bruksmärken, med undantag av åren 1891-1917, då man av politiska skäl var tvungen att använda den ryska dubbelörnen (postmanifestet). Finlands första specialfrimärke var ett Röda kors-frimärke år 1922, valören var 1 mark som motsvarade det inhemska brevportot, och det hade en tillskottsavgift på 50 penni som tillföll Röda korset. Numera sänder man varje år ut speciella frimärken med fasta upplagor. Dessa jubileumsmärken har som motiv berömda personer, historia och kultur, städer och landskap samt allt oftare djur, växter, idrott m.m.
Frimärksutgivningen i hela världen har de senaste decennierna ökat kraftigt och också Finland har följt med i utvecklingen. Tidigare trycktes de finska märkena inom landet, men numera trycks de uteslutande i utlandet. Åland erhöll 1982 rätten att ge ut egna f.
Finlands äldsta filatelistförening är Helsingfors frimärkssamlare förening (gr. 1893). Största förening är Suomen filatelistiseura (gr. 1920). Runt om i landet finns frimärksföreningar, några av dem svensk- eller tvåspråkiga. Topporganisation är Finlands filatelistförbund (Suomen filatelistiliitto, gr. 1947), som tillhör världsorganisationen Fédération Internationale de Philatélie med hemort i Genève. Till filatelistförbundet hör 85 föreningar med ca 2 800 registrerade medlemmar. Dessutom finns det tusentals enskilda samlare. I Finland utkommer ett tjugotal filatelistiska tidskrifter, av vilka de flesta är föreningspublikationer. Störst är filatelistförbundets officiella organ Filatelisti (tidigare Philatelia Fennica) samt Suomen Postimerkkilehti. Dessutom har de stora dagstidningarna ibland en frimärksspalt. Postmusem i Hfrs har landets enda offentliga filatelistiska bibliotek.
Då frimärksutgivningen ökat så enormt överallt har det blivit omöjligt för samlarna att ha hela världen-samlingar. Därför kan man nuförtiden samla på de traditionella gamla märkena, på motiv som t.ex. blommor, fåglar, båtar, bilar och liknande, eller posthistoriskt, t.ex. hembygdshistoria, stämplar eller postrutter. (Carl Appelberg)
Frimärksutgivningen i hela världen har de senaste decennierna ökat kraftigt och också Finland har följt med i utvecklingen. Tidigare trycktes de finska märkena inom landet, men numera trycks de uteslutande i utlandet. Åland erhöll 1982 rätten att ge ut egna f.
Finlands äldsta filatelistförening är Helsingfors frimärkssamlare förening (gr. 1893). Största förening är Suomen filatelistiseura (gr. 1920). Runt om i landet finns frimärksföreningar, några av dem svensk- eller tvåspråkiga. Topporganisation är Finlands filatelistförbund (Suomen filatelistiliitto, gr. 1947), som tillhör världsorganisationen Fédération Internationale de Philatélie med hemort i Genève. Till filatelistförbundet hör 85 föreningar med ca 2 800 registrerade medlemmar. Dessutom finns det tusentals enskilda samlare. I Finland utkommer ett tjugotal filatelistiska tidskrifter, av vilka de flesta är föreningspublikationer. Störst är filatelistförbundets officiella organ Filatelisti (tidigare Philatelia Fennica) samt Suomen Postimerkkilehti. Dessutom har de stora dagstidningarna ibland en frimärksspalt. Postmusem i Hfrs har landets enda offentliga filatelistiska bibliotek.
Då frimärksutgivningen ökat så enormt överallt har det blivit omöjligt för samlarna att ha hela världen-samlingar. Därför kan man nuförtiden samla på de traditionella gamla märkena, på motiv som t.ex. blommor, fåglar, båtar, bilar och liknande, eller posthistoriskt, t.ex. hembygdshistoria, stämplar eller postrutter. (Carl Appelberg)
frimärken. Överst Finlands första märken med valörerna 5 och 10 kopek, 1856. Under dessa det första specialfrimärket, tecknat 1922 av Eric Ehrström; en tillägsavgift tillföll Röda korset. Nederst ses det första med valörbeteckning i euro.