Gadolin, Axel (f. 24/6 1828 Somero, d. 27/12 1892 Pburg), militär och vetenskapsman, far till Alexander G. Han fick sin militära utbildning i Ryssland, där han 1856 blev föreståndare för tekniska artilleriskolan och 1867-78 tjänstgjorde som professor vid Michajlovska artilleriakademin. Ballistikexperten G. publicerade 1863 ett revolutionerande arbete om kanonväggarnas motstånd och krutgasernas tryck samt konstruerade en epokgörande kanonslutningsmekanism, vilken användes i de kanoner han i egenskap av chef för depotarsenalerna från 1873 beställde hos Krupp i Tyskland. För sina förtjänster befordrades G. 1866 vid 38 års ålder till generalmajor, den yngsta generalen i ryska armén. Han avancerade 1890 till general av infanteriet.
G. gjorde vid sidan av denna verksamhet en mycket betydande insats inom mineralogin, där han lade grunden till den moderna kristallografin med arbetet Mémoire sur la déduction d'un seul principe de tous les systèmes cristallographiques avec leur subdivisions (1867, ty. övers. 1896). Han blev 1890 medlem av kejserliga vetenskapsakademin i Petersburg och erhöll 1871 finländskt adelskap.
G. gjorde vid sidan av denna verksamhet en mycket betydande insats inom mineralogin, där han lade grunden till den moderna kristallografin med arbetet Mémoire sur la déduction d'un seul principe de tous les systèmes cristallographiques avec leur subdivisions (1867, ty. övers. 1896). Han blev 1890 medlem av kejserliga vetenskapsakademin i Petersburg och erhöll 1871 finländskt adelskap.