general, fi. kenraali, högre militär tjänstegrad. Generalsgraderna i Finland är brigadgeneral (lägst), generalmajor, generallöjtnant och general (av infanteriet, artilleriet, kavalleriet etc.).
Många g. från Finland kämpade fr.o.m. slutet av medeltiden i den svenska armén, och talrika finländare uppnådde under ryska tiden rangen av g. i den kejserliga armén. En av de sistnämnda generalspersonerna tjänstgjorde under 1800-talets två sista decennier som befälhavare för den inhemska krigsmakten, finska värnpliktiga militären. Ett antal g. som hade fått sin utbildning i Ryssland gjorde en insats på den vita sidan under och efter kriget 1918 - bland dem överbefälhavaren - men i början av 1920-t. omintetgjordes de flestas möjligheter att tjänstgöra i den finländska försvarsmakten. Under mellankrigsperioden dominerades det finländska generalitetet av i Tyskland utbildade jägarofficerare, som fick en gedigen krigserfarenhet under andra världskriget. Fram till utgången av 2003 hade sammanlagt 227 g. tjänstgjort inom den finländska försvarsmakten.
Armén fick 1976 sin första g. som inte hade deltagit i krigen 1939-45 (flygvapnet 1975). (Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918-1996: biografiat, red. R. Lipponen, 1997; V-M. Syrjö, Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918 -1996: historia, 1998; R. Brantberg, Sotakenraalit, 1998)
Många g. från Finland kämpade fr.o.m. slutet av medeltiden i den svenska armén, och talrika finländare uppnådde under ryska tiden rangen av g. i den kejserliga armén. En av de sistnämnda generalspersonerna tjänstgjorde under 1800-talets två sista decennier som befälhavare för den inhemska krigsmakten, finska värnpliktiga militären. Ett antal g. som hade fått sin utbildning i Ryssland gjorde en insats på den vita sidan under och efter kriget 1918 - bland dem överbefälhavaren - men i början av 1920-t. omintetgjordes de flestas möjligheter att tjänstgöra i den finländska försvarsmakten. Under mellankrigsperioden dominerades det finländska generalitetet av i Tyskland utbildade jägarofficerare, som fick en gedigen krigserfarenhet under andra världskriget. Fram till utgången av 2003 hade sammanlagt 227 g. tjänstgjort inom den finländska försvarsmakten.
Armén fick 1976 sin första g. som inte hade deltagit i krigen 1939-45 (flygvapnet 1975). (Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918-1996: biografiat, red. R. Lipponen, 1997; V-M. Syrjö, Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918 -1996: historia, 1998; R. Brantberg, Sotakenraalit, 1998)