Geta

Geta, kommun på n. Åland. Areal 84 km2, invånare 475 varav 91,4 % svenskspråkiga (2010).

Geta omfattar en halvö, som skjuter ut i Bottniska viken, jämte kringliggande öar. Den är endast med ett smalt näs förenad med Fasta Åland. Kusten mot n. kantas av en bergskedja som reser sig inemot 100 m. ö.h.; högst bland topparna är Västergeta Kasberg (107 m. ö.h.) invid kyrkan. Inom skärgården v. om kommunens fastlandsdel märks Dånö, beläget invid den gamla Österbottenfarleden. Ön har i årtionden varit en populär tillflyktsort för semestrande konstnärer. Bördigare trakter och tätare bosättning finns i s.v. Där ligger bl.a. en av landskapets få herrgårdar, säteriet Bolstaholm, känt sedan 1300-talet. Gården var i äldre tid den främsta herrgården på Åland. Jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar i kommunen. För turister finns bl.a. Soltuna turiststuga med utsiktstorn på Getabergen, en anläggning uppförd i början av 1930-talet av Ålands turistförening (arkitekt L. Sonck).

Geta, som fick bofast befolkning troligen redan under yngre järnålder, omtalas första gången 1484 och var då kapell under Finström; bildade egen församling 1908. Gråstenskyrkan, belägen i byn Västergeta och helgad åt S:t Göran, är uppförd 1500-50. (S. Dreijer m.fl., Getakarla marklag, 1991; Getakrönikan, 2001)