Gottlund, Carl Axel (f. 24/2 1796 Strömfors, d. 20/4 1875 Hfrs), folklivsforskare och författare, en av finskhetsrörelsens föregångsmän. Efter studier vid Borgå gymnasium (1810 -13), tog G. studentexamen i Åbo (1814-15) och flyttade sedan till Uppsala för fortsatta studier (1816 -25). Han företog 1817 en studieresa till de skogsfinska områdena i Dalarna och Hälsingland samt 1821-22 till Värmland och Solør. Den sistnämnda resan resulterade i ett försök att skapa ett finskt härad tvärs över gränsen i Solør-Värmland. 1822-23 uppvaktades både kronprinsen och ständerna bland annat av en delegation med finnskogsbönder som rest till Stockholm för att överlämna en skriftlig begäran, som dock avslogs. Under båda resorna förde G. dagboksanteckningar, vilka tillsammans med övriga dagböcker och uppteckningar finns förvarade på Riksarkivet, Universitetsbiblioteket och Suomalaisen kirjallisuuden seuras arkiv i Hfrs, liksom vid Åbo Akademi.
Kring 1825 bosatte G. sig i Stockholm, där han skrev Otava. Verket som innehåller uppsatser rörande finländsk arkeologi, etnologi och historia var avsett att utgöra början till en vetenskaplig litteratur på finska. G. flyttade 1834 tillbaka till Finland, där han fortsatte sin skriftställarverksamhet och 1839-75 verkade som lektor i finska vid universitetet. 1859-61 företog han forskningsresor i Finland; det insamlade materialet förvaras på Museiverket (C.A Gottlunds Antiqvariska Samlingar, 4 vol.).
G. stod ofta i konflikt med den akademiska världen och de övriga fennomanerna (bland annat för att hans Otava hade råkat i skuggan av Kalevala). Han utgav även några finska tidningar, men dessa trakasserades av censuren eller indrogs. G. betraktades av många under sin samtid som egensinnig, osmidig och inkompetent. Idag är bilden av G. mer nyanserad och hans samlingar anses vara av stort värde, inte minst för finnskogsforskningen. (C.A. Gottlund, Pieniä runoja, 1818-21, faksimil 1985, Otava eli Suomalaisia huvituksia, I-II 1828-32, III 1929, Ruotsin suomalaismetsiä samoilemassa: Päiväkirjaa vuoden 1817 matkalta, 1928, faksimil 1985, Dagbok öfver dess resor på Finnskogarne år 1817, 1931, faksimil 1984, Dagbok över mina vandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821, 1931-33, faksimil 1986; H. Heikinheimo, Kaarle Aksel G. Elämä ja toiminta, 1933; L. Lundin, C.A. G:s 1800-tal, 2001; A. Forsberg/N. Persson, C.A. G:s förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna, 2003)
Kring 1825 bosatte G. sig i Stockholm, där han skrev Otava. Verket som innehåller uppsatser rörande finländsk arkeologi, etnologi och historia var avsett att utgöra början till en vetenskaplig litteratur på finska. G. flyttade 1834 tillbaka till Finland, där han fortsatte sin skriftställarverksamhet och 1839-75 verkade som lektor i finska vid universitetet. 1859-61 företog han forskningsresor i Finland; det insamlade materialet förvaras på Museiverket (C.A Gottlunds Antiqvariska Samlingar, 4 vol.).
G. stod ofta i konflikt med den akademiska världen och de övriga fennomanerna (bland annat för att hans Otava hade råkat i skuggan av Kalevala). Han utgav även några finska tidningar, men dessa trakasserades av censuren eller indrogs. G. betraktades av många under sin samtid som egensinnig, osmidig och inkompetent. Idag är bilden av G. mer nyanserad och hans samlingar anses vara av stort värde, inte minst för finnskogsforskningen. (C.A. Gottlund, Pieniä runoja, 1818-21, faksimil 1985, Otava eli Suomalaisia huvituksia, I-II 1828-32, III 1929, Ruotsin suomalaismetsiä samoilemassa: Päiväkirjaa vuoden 1817 matkalta, 1928, faksimil 1985, Dagbok öfver dess resor på Finnskogarne år 1817, 1931, faksimil 1984, Dagbok över mina vandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821, 1931-33, faksimil 1986; H. Heikinheimo, Kaarle Aksel G. Elämä ja toiminta, 1933; L. Lundin, C.A. G:s 1800-tal, 2001; A. Forsberg/N. Persson, C.A. G:s förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna, 2003)