gran (Picea), barrträdssläkte med ca 40 ständigt gröna arter på n. halvklotet. I Finland växer endast en, vanlig gran (Picea abies). G. invandrade sist av våra trädslag efter istiden från ö. Den blev allmän i landets ö. delar efter litorinatiden och torde ha överskridit gränsen mot Sverige ca 1000 f.Kr. Från att ha varit det vanligaste trädslaget har g. under historisk tid gett vika för tall och björk p.g.a. svedjebruk och brand.
G:s andel av virkesmängden i landet är nu ca 37 %. På gynnsam jordmån i s. Finland blir g. vanligen 25-30 m hög. Landets högsta g. växer i Padasjoki, 43 m. De äldsta g. som påträffats i landet har varit ca 400 år (i n. Finland ca 700 år), men vanligen är g. redan vid en ålder av 150 år angripen av röta i stammen. G:s utbredningsområde går inte upp till riksgränsen i n. delen av den lapska armen, och i nordligaste Utsjoki påträffas den inte heller.
G. uppvisar en stor variationsrikedom, med bl.a. ormgranar och slokgranar. Odlingsförsök har gjorts med bl.a. nordamerikansk svartgran (Picea mariana) som anses lämpa sig för beskogning av mossar. Som julgran har serbisk gran (Picea omorika) ansetts lämplig, den tål klippning och barren är silverfärgade undertill.
G:s ljusa, homogena och mjuka ved har en mångsidig användning inom kemisk och mekanisk skogsindustri. Förutom standardsågvara tillverkas bl.a. fanér, limbalkar och panel av g. Trögvuxet, homogent granvirke används som resonansbotten i musikinstrument. G. har länge varit papperstillverkarnas favoritträd. Den har utmärkta egenskaper för tillverkning av mekanisk massa för tidningspapper. (Erik Schulman)
G:s andel av virkesmängden i landet är nu ca 37 %. På gynnsam jordmån i s. Finland blir g. vanligen 25-30 m hög. Landets högsta g. växer i Padasjoki, 43 m. De äldsta g. som påträffats i landet har varit ca 400 år (i n. Finland ca 700 år), men vanligen är g. redan vid en ålder av 150 år angripen av röta i stammen. G:s utbredningsområde går inte upp till riksgränsen i n. delen av den lapska armen, och i nordligaste Utsjoki påträffas den inte heller.
G. uppvisar en stor variationsrikedom, med bl.a. ormgranar och slokgranar. Odlingsförsök har gjorts med bl.a. nordamerikansk svartgran (Picea mariana) som anses lämpa sig för beskogning av mossar. Som julgran har serbisk gran (Picea omorika) ansetts lämplig, den tål klippning och barren är silverfärgade undertill.
G:s ljusa, homogena och mjuka ved har en mångsidig användning inom kemisk och mekanisk skogsindustri. Förutom standardsågvara tillverkas bl.a. fanér, limbalkar och panel av g. Trögvuxet, homogent granvirke används som resonansbotten i musikinstrument. G. har länge varit papperstillverkarnas favoritträd. Den har utmärkta egenskaper för tillverkning av mekanisk massa för tidningspapper. (Erik Schulman)