Granit, Ragnar Arthur (född 30/10 1900 Riihimäki, död 12/3 1991 Stockholm), fysiolog, med.o.kir.dr 1927. G. blev 1929 docent i fysiologi vid Helsingfors universitet och var 1937-40 ordinarie professor. Han kallades sistnämnda år till Karolinska institutet i Stockholm, där han 1946-67 var professor i neurofysiologi. G. var en ledande forskare inom nerv- och sinnesfysiologin och utförde bl.a. grundläggande undersökningar av färgseendet, för vilka han tilldelades Nobelpriset i medicin 1967 tillsammans med amerikanerna H.K. Hartline och G. Wald. Ett annat tema var den centralnervösa kontrollen av muskelkontraktionen. Han presenterade sina rön i ett stort antal skrifter, bl.a. Sensory mechanisms of the retina (1947) och Receptors and sensory perception (1955). Av G:s övriga böcker kan nämnas Ung mans väg till Minerva (1941, rev. uppl. 1958), Finlandssvenskarna (1944) och memoarverket Hur det kom sig (1983).