Hankasalmi, kommun i Mellersta Finland 55 km n.o. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 572 km2, invånare 5 542 (2010).
Hankasalmi består av en kuperad och sjörik bygd, som i ö. gränsar till Savolax. Många platser, bl.a. Iso Rajamäki (224 m ö.h.) i n., når mer än 200 m ö.h. Trakten genomdras från n.o. till s.v. av en stråt som i v. utfaller i Rautalampistråten. De största tätorterna är Hankasalmi stationssamhälle (ca 1 700 inv. 2000) vid järnvägen Jyväskylä-Pieksämäki (invigd 1918), som är dragen genom södra Hankasalmi, och Hankasalmi kyrkby (1 300 inv. 2000). Ortens största arbetsgivare är Hankasalmi sågverk (gr. 1916, 130 anst. 2003) som hör till Vapokoncernen. Bland sevärdheter märks ett gårdsmuseum med ett 20-tal byggnader från 1600-1800-talen på sina ursprungliga platser.
Hankasalmi ingick ursprungligen i tavasternas erämarker, men koloniserades genom kronans mellankomst av savolaxare i mitten av 1500-talet. Hankasalmi, som länge var uppdelat på flera län, bildade 1860 ett självständigt pastorat efter att från 1803 ha varit kapell under Rautalampi. Kommun 1872. Kyrkan, uppförd 1889-92 enligt ritningar av J. Stenbäck, är en av landets största träkyrkor. (P. Kuokkanen, Hankasalmen kirja, 1966; M. Ikonen, Entisaikalaisia: hahmoja Hankasalmen historiasta, 1992; E. Laitinen, Hankasalmen asemankylän vaiheita, 1993; V.-M. Häkkinen, Kirkonmäki: Hankasalmen historiaa rastilta toiselle, 1999)
Hankasalmi består av en kuperad och sjörik bygd, som i ö. gränsar till Savolax. Många platser, bl.a. Iso Rajamäki (224 m ö.h.) i n., når mer än 200 m ö.h. Trakten genomdras från n.o. till s.v. av en stråt som i v. utfaller i Rautalampistråten. De största tätorterna är Hankasalmi stationssamhälle (ca 1 700 inv. 2000) vid järnvägen Jyväskylä-Pieksämäki (invigd 1918), som är dragen genom södra Hankasalmi, och Hankasalmi kyrkby (1 300 inv. 2000). Ortens största arbetsgivare är Hankasalmi sågverk (gr. 1916, 130 anst. 2003) som hör till Vapokoncernen. Bland sevärdheter märks ett gårdsmuseum med ett 20-tal byggnader från 1600-1800-talen på sina ursprungliga platser.
Hankasalmi ingick ursprungligen i tavasternas erämarker, men koloniserades genom kronans mellankomst av savolaxare i mitten av 1500-talet. Hankasalmi, som länge var uppdelat på flera län, bildade 1860 ett självständigt pastorat efter att från 1803 ha varit kapell under Rautalampi. Kommun 1872. Kyrkan, uppförd 1889-92 enligt ritningar av J. Stenbäck, är en av landets största träkyrkor. (P. Kuokkanen, Hankasalmen kirja, 1966; M. Ikonen, Entisaikalaisia: hahmoja Hankasalmen historiasta, 1992; E. Laitinen, Hankasalmen asemankylän vaiheita, 1993; V.-M. Häkkinen, Kirkonmäki: Hankasalmen historiaa rastilta toiselle, 1999)
Hankasalmi är en naturskön kommun i hjärtat av Finland. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.