Haukipudas, kommun i Norra Österbotten närmast n. om Uleåborg, Norra Finlands region. Areal 441 km2, invånare 18 872 (2010).
Haukipudas utbreder sig på kustslätten kring Kiminge älvs mynning. Kyrkbyn har 6 250 inv. (2003); övriga större samhällen är Kello (ca 2 500 inv.) och Kiviniemi (ca 2 500 inv.). Sågindustrin, som i Haukipudas har anor från 1860-talet, har gett upphov bl.a. till Martinniemi samhälle (ca 2 000 inv.). Flertalet sågverk har dock numera nedlagts. Haukipudas, som berörs av förortsbildningen i Uleåborgsregionen, har sedan början av 1970-t. haft en positiv befolkningsutveckling.
Haukipudas ingick ursprungligen i den på 1300-talet bildade Ijo socken, blev kapell 1630, var 1858-73 kapell under Kiminge och bildade därefter egen församling (kommun 1866). Träkyrkan (uppförd 1762) pryds av målningar av Mikael Toppelius, utförda 1774-79. Handelshuset Bergbom anlade 1873 ett sågverk på Pateniemi udde, där med tiden ett folkrikt samhälle uppstod. Det hade ca 4 200 inv. vid inkorporeringen med Uleåborg 1965. (Kellon-Haukiputaan kotiseutujulkaisu 1-4, 1961-95; J. Vahtola, Haukiputaan seurakunnan historia, 1980; Haukipudas, red. M. Asunmaa m.fl., 1986)
Haukipudas utbreder sig på kustslätten kring Kiminge älvs mynning. Kyrkbyn har 6 250 inv. (2003); övriga större samhällen är Kello (ca 2 500 inv.) och Kiviniemi (ca 2 500 inv.). Sågindustrin, som i Haukipudas har anor från 1860-talet, har gett upphov bl.a. till Martinniemi samhälle (ca 2 000 inv.). Flertalet sågverk har dock numera nedlagts. Haukipudas, som berörs av förortsbildningen i Uleåborgsregionen, har sedan början av 1970-t. haft en positiv befolkningsutveckling.
Haukipudas ingick ursprungligen i den på 1300-talet bildade Ijo socken, blev kapell 1630, var 1858-73 kapell under Kiminge och bildade därefter egen församling (kommun 1866). Träkyrkan (uppförd 1762) pryds av målningar av Mikael Toppelius, utförda 1774-79. Handelshuset Bergbom anlade 1873 ett sågverk på Pateniemi udde, där med tiden ett folkrikt samhälle uppstod. Det hade ca 4 200 inv. vid inkorporeringen med Uleåborg 1965. (Kellon-Haukiputaan kotiseutujulkaisu 1-4, 1961-95; J. Vahtola, Haukiputaan seurakunnan historia, 1980; Haukipudas, red. M. Asunmaa m.fl., 1986)
Haukipudas. Kommunvapnet, som antogs 1951, har formgivits av heraldikern och grafikern Olof Eriksson. Den heraldiska symboliken anspelar på kommunens namn (hauki 'gädda') och ortens sågindustri. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.