Hausjärvi, kommun i Egentliga Tavastland, närmast ö. om Riihimäki, Södra Finlands region. Areal 390 km2, invånare 8 815 (2010).
Salpausselkä och dess utlöpare utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden i Hausjärvi, vars tätast bebyggda delar finns kring de järnvägar som dragits genom kommunen. Vid banan Riihimäki-Lahtis ligger Oitti (ca 2 700 inv. 2004), kommunens centralort, och Hikiä (1 000 inv.), vid banan Riihimäki-Tavastehus Ryttylä (1 500 inv.). I kommunen finns främst byggnads-, trä- och metallindustri samt kemisk industri. Jordbruket i Hausjärvi är högtstående, störst bland egendomarna är Erkylä.
Hausjärvi fick sina första invånare i början av historisk tid, blev 1611 kapell under Janakkala och bildade egen församling 1855. Järnvägsknuten Riihimäki, belägen i korsningen av Tavastehus- och Petersburgbanorna, utbröts 1922 från Hausjärvi och blev köping samt senare stad. Även Hyvinge stad ligger delvis på mark som tillhört Hausjärvi. Träkyrka, uppförd 1787-89. (O. Keskitalo, Hausjärven historia, 1964; L. Toivola, Hausjärvi-kirja, 2001)
Salpausselkä och dess utlöpare utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden i Hausjärvi, vars tätast bebyggda delar finns kring de järnvägar som dragits genom kommunen. Vid banan Riihimäki-Lahtis ligger Oitti (ca 2 700 inv. 2004), kommunens centralort, och Hikiä (1 000 inv.), vid banan Riihimäki-Tavastehus Ryttylä (1 500 inv.). I kommunen finns främst byggnads-, trä- och metallindustri samt kemisk industri. Jordbruket i Hausjärvi är högtstående, störst bland egendomarna är Erkylä.
Hausjärvi fick sina första invånare i början av historisk tid, blev 1611 kapell under Janakkala och bildade egen församling 1855. Järnvägsknuten Riihimäki, belägen i korsningen av Tavastehus- och Petersburgbanorna, utbröts 1922 från Hausjärvi och blev köping samt senare stad. Även Hyvinge stad ligger delvis på mark som tillhört Hausjärvi. Träkyrka, uppförd 1787-89. (O. Keskitalo, Hausjärven historia, 1964; L. Toivola, Hausjärvi-kirja, 2001)
Hausjärvi kommun upprättades 1868. Stjärnan på vapnet härstammar från ätten Muncks vapen och kommer sig av att generalen J.R. Munck där 1857 grundade en av Finlands första allmänna folkskolor. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.